Den svenska konjunkturen fortsätter att utvecklas svagt vilket förmiddagens barometer från Konjunkturinstitutet (KI) var ytterligare ett bevis för. Barometerindikatorn, som är ett sammansatt mått av enkätundersökningarna av näringsliv respektive hushåll, föll i maj till 91,9. Det var andra månaden i rad som indikatorn sjönk och den ligger nu på en nivå som enligt KI indikerar en svensk tillväxt som är påtagligt svagare än normalt.

Det som kanske framför allt oroar i dagens barometer är att humöret i tillverkningsindustrin fortsätter att försämras. Här föll indikatorn till 90,0 från 94,7 föregående månad, enligt det nya beräkningsätt som KI börjat använda. I det nya måttet standardiseras dessutom det historiska genomsnittet till 100.

Orderingången har varit svag och hela 45 procent av industriföretagen är missnöjda med orderstockens storlek. Det är en ovanligt hög andel som vi bara sett under ett fåtal perioder under de senaste 15 åren. 

Det är tydligt att de svenska företagen fortsätter att pressas av en svag Europakonjunktur och att den kronförsvagning vi sett under senare tid ännu inte gett särskilt mycket lättnad. En låg svensk investeringsvilja kan också spåras i resultaten för industrin eftersom det faktiskt är hemmamarknaden som utvecklas svagast.

Även konfidensindikatorn för hushållen backade något i maj. Men det är också här vi kan hitta ljuspunkterna som väcker hopp om att den svenska tillväxten kan hållas uppe under den närmaste tiden. Hushållens syn på svensk ekonomi har visserligen försämrats men synen på den egna ekonomin ligger fortfarande på en hög nivå. Lägre räntor och minskade varsel spelar säkert en avgörande roll för detta.

Det här ökar i förlängningen pressen på Riksbanken att leverera en räntesänkning i början av juli eftersom hushållshumöret måste hållas uppe. Dessutom har hushållens inflationsförväntningar backat till att man nu tror att inflationen ligger på 1,1 procent om 12 månader. En nivå klart under Riksbankens mål på två procent.

En annan liten ljusglimt på fredagen var det tyska IFO-indexet för maj. Indexet steg från 104,4 till 105,7 i maj och det var en bättre utveckling än väntat. Förhoppningsvis är det här ett tidigt tecken på att tysk ekonomi är på väg att återhämta sig även om det knappast är någon rejäl högkonjunktur vi talar om.

Men det förtjänar också att uppmärksammas att de tyska hushållens framtidstro, som det mäts i GFK:s indikator för konsumentförtroende, faktiskt ligger på den högsta nivån sedan september 2007. Det väcker i sin tur hopp om att tyska konsumenter ska väckas ur en liten shopping-dvala.

Så sammanfattningsvis är läget surt i svensk ekonomi. Det finns dock ljuspunkter som innebär att man kanske inte ska vara alltför alarmistisk om den framtida konjunkturutvecklingen.