Idag leder Janet Yellen för första gången som ordförande ett penningpolitiskt möte i den amerikanska centralbanken. Mötet blir inte bara mot den här bakgrunden lite extra intressant utan även den geopolitiska oron som tillkommit, samt det faktum att amerikansk makrostatistik inte varit helt övertygande i inledningen av 2014, gör de penningpolitiska övervägandena mer komplicerade.

Dessutom ska bankens företrädare den här gången presentera nya prognoser för amerikansk ekonomi.

Marknadsanalytikerna räknar med att Federal Reserve kommer att besluta om en ytterligare neddragning av de månatliga obligationsköpen om tio miljarder dollar till 55 miljarder dollar per månad. Styrräntan väntas däremot ligga kvar på 0,25 procent.

När det gäller den ekonomiska utvecklingen har Janet Yellen tidigare indikerat att hon framför allt sett svagare makrodata i inledningen av 2014 som en följd av bistert vinterväder i stora delar av USA. Den senaste statistiken som rullat in från amerikanskt håll ger henne visst stöd i den analysen. Industriproduktionen steg snabbare än väntat i februari och även om nybyggandet av bostäder inte riktigt nådde marknadens förväntningar i februari så steg antalet beviljade bygglov kraftigt och nådde åter över miljonen.

Och även om hushållen blev lite surare i februari så steg försäljningen i detaljhandeln mer än väntat och sysselsättningen tog dessutom bättre fart i februari och i inledningen av mars har antalet nyanmälda arbetslösa sjunkit kraftigt.

Just arbetslösheten är annars ett litet dilemma för den amerikanska centralbanken. Tidigare har bankens företrädare indikerat att det nog vore dags att fundera på en mer rejäl åtstramning av den mycket expansiva penningpolitiken när arbetslöshetsnivån börjar krypa ner mot 6,5 procent. I februari landade arbetslösheten på 6,7 procent och givet hyggliga arbetsmarknadssignaler så når man snart detta tröskelvärde.

I stort sett ingen utomstående bedömare tror länge att detta tröskelvärde gäller utan räknar med att centralbankschefen Janet Yellen slår an en mjukare ton när det gäller tidpunkten för en första räntehöjning. En möjlighet är att peka på den låga inflationen som i februari sjönk till 1,1 procent från 1,6 procent i januari.

Den låga inflationen ger banken manöverutrymmen och vår bedömning är att en första räntehöjning därför dröjer till en bit in på 2015. En klar indikation på att den amerikanska centralbankens penningpolitik troligen kommer att vara fortsatt mycket expansiv är att den amerikanska dollarn tappat rejält mot euron och kronan under de senaste veckorna. En amerikansk dollar kostar i dagsläget 6,34 kronor.

Den allt starkare euron börjar i sin tur bli allt mer akut för den europeiska centralbanken (ECB) som också brottas med en överraskande låg inflation. 

Ytterligare en faktor för Janet Yellen att ta i beaktande är hur krisen kring Krimhalvön på sikt kan komma att påverka den globala ekonomin. Hittills är visserligen sanktionerna mot Ryssland knappast något som skrämmer den ryska ledningen eller dämpar den globala ekonomiska aktiviteten. Men i nästa vecka ska G7-länderna mötas för att diskutera den uppkomna situationen och möjliga åtgärder.

Även det talar, på marginalen, för en något mjukare ton från den amerikanska centralbankens sida.