Efter fjolårets kraftiga prisras på olja har synen på den norska ekonomin ändrats rejält.

Visserligen är det fortfarande ett av världens rikaste länder och den norska oljefonden är världens största i sitt slag, med ett marknadsvärde på över 5 000 miljarder norska kronor. Men många befarar att Norge har några magra tillväxtår framför sig efter att under fjolåret presterat en BNP-tillväxt på anständiga 2,2 procent.

Nu börjar dock effekten av ett lägre oljepris märkas i högre grad. Den norska arbetslösheten har börjat ticka uppåt bland annat som effekt av stora personalnedskärningar och minskade investeringar i oljesektorn. Investeringarna i oljesektorn väntas minska med drygt 15 procent i år.  

Arbetslösheten i januari landade på 3,9 procent, att jämföra med låga 3,2 procent så sent som i maj i fjol. Det kommer att bidra till lägre inkomstökningar och ett mindre utrymme för konsumtionsökningar framöver.

Det här motverkas i sin tur av lägre räntor för hushållen samtidigt som bostadspriserna stigit kraftigt och den norska börsen återhämtat sig på ett imponerande sätt. Sedan mitten av december har ett brett index för Oslobörsen (OSEAX) stigit med över 20 procent i lokal valuta. Det betyder att indexet bara har några procents uppgång kvar till den tidigare toppnivån från juni 2014.

Vi kan nog dessutom räkna med finanspolitiska stimulanser riktade mot hushållen om det ekonomiska läget skulle ta ytterligare en vändning till det sämre.

Industrin utanför oljesektorn får dessutom draghjälp av en svagare norsk krona. En norsk krona kostar numera runt 1,078 svenska kronor efter att ha varit uppe i över 1,11 i slutet av februari. Då ska man dessutom ha i åminnelse att den svenska kronan tappat rejält mot de flesta andra valutor sedan mitten av mars.

Den kraftiga förstärkning av den norska kronan som skedde efter den norska centralbankens beslut att inte sänka räntan på det penningpolitiska mötet den 19 mars har också vänts till en smärre nedgång under senare tid. Det var en stor överraskning för i princip alla utomstående analytiker att den norska centralbanken inte sänkte.

Förklaringen till att Norges Bank vilade på hanen står bland annat att finna i oro för den starka bostadsmarknaden och att inflationen trots allt biter sig kvar på hyggligt höga nivåer. Enligt fredagens siffror steg inflationen från 1,9 procent i februari till 2,0 procent i mars.

I centralbankens räntebesked fanns dock tydliga signaler om att det kommer nya räntesänkningar framöver från dagens nivå på 1,25 procent.

Än så länge har Norge klarat den kraftiga nedgången i oljepriset bättre än befarat. Indikatorer över konsumentförtroendet och inköpschefsindex för industri har dock börjat backa i inledningen av 2015. Inköpschefsindexet ligger med ett värde på 48,8 under den viktiga 50-nivån som markerar gränsen mellan tillväxt och nedgång.

Konsumentförtroendet är i sin tur nere på den lägsta nivån sedan andra kvartalet 2009.

Mycket tyder därför på att norsk ekonomi har det värsta framför sig även om oljepriset stabiliserats under 2015.

Vi på Placera räknar därför med att det blir flera räntesänkningar under 2015 och att den norska kronan kommer att försvagas ytterligare. Bilden kan dock förändras om oljepriset börjar visa tecken på att stiga. Det är givetvis i hög grad oljepriset som bestämmer den framtida färdriktningen för norsk ekonomi och Oslobörsen framöver.  

Utvecklingen i norsk ekonomi är inte minst viktig för de svenska företagen eftersom landet varit den största mottagaren av svensk export under de tre senaste åren.