Det skriver Placeras makroexpert Pekka Kääntä i sin senaste Utblick, (vill du veta mer om Placeras Utblick, klicka här).

Många av världens börser har utvecklats starkt under de senaste tre månaderna men ändå tappat fart mot slutet av perioden, se diagram 1. Det här gäller speciellt tillväxtekonomierna (Emerging Markets), där inte minst den kinesiska fastlandsbörsen agerat drivankare under inledningen av november.

Ett skäl till ökad oro på den kinesiska börsen är hotet om ekonomisk-politiska åtstramningar i såväl Kina som USA. Det är åtgärder som väntas bidra till minskad likviditet på den kinesiska finansiella marknaden.

Även andra börser i regionen och flera råvaruekonomier har i samband med detta haft det trögt under senare tid. Det bör dessutom poängteras att en svensk placerare, som inte valutasäkrat sina placeringar i tillväxtekonomierna, i flera fall drabbats dubbelt eftersom många Emerging Markets-valutor tappat under 2013, se tabell.

Den amerikanska börsen fick, efter ett kraftigt börsfall i samband med att budgetbråken i den amerikanska kongressen eskalerade, förnyad fart mot mitten av oktober men har även den haft det lite trögare inledning på november. Men ett börslyft i år på cirka 25 procent, exklusive utdelningar, är givetvis ett imponerande facit.

Räknat i svenska kronor är dessutom det amerikanska börslyftet numer större än det japanska. Den japanska börsen lever i sin tur i många stycken sitt eget liv och rör sig kraftigt upp och ner i samband med hur yenen utvecklas.

Många av den senaste tremånadersperiodens börsvinnare, och som hållit hygglig fart även under den senaste månaden, hittar vi i EMU-blocket där en minskad oro för finansiell turbulens i euroområdet och något bättre konjunktursignaler bidragit till kurslyft i flera av regionens krisekonomier. De här kurslyften har dessutom skett parallellt med att marknadsräntorna krupit ner mot mer hanterbara nivåer.

Ytterligare bärkraft har börserna i EMU-området fått av ökande spekulationer kring nya, omfattande penningpolitiska stimulanser från ECB mot bakgrund av den tröga återhämtningen och besvärande låg inflation. Det här utmynnade i en något överraskande räntesänkning från ECB:s sida och nu stiger förväntningarna på att ECB ska agera med mer omfattande stimulanser, bland annat i form av nya generösa lån till bankerna (LTRO).

Noterbart är att börsuppgången i EMU-området numera är ifatt och förbi den svenska som haft det trögt i samband med det amerikanska budgetbråket och det tredje kvartalets rapportperiod.

På konjunktursidan kan vi konstatera att de globala konjunkturuppgången fortsätter att förstärkas och breddas. Storbanken JP Morgans sammanställning av de enskilda ländernas inköpschefsindex för industri- och tjänstesektor till ett globalt index har stigit till den högsta nivån på drygt två och ett halvt år. 

Brasklappen i sammanhanget får bli att den här typen av mer kvalitativa indikatorer har haft en tendens att överskatta den reala utvecklingen i flera länder och regioner. Dessutom kan vi konstatera  att Economic Surprise Index (ESI) visar på att makrostatistiken fått det allt svårare att nå marknadens förväntningar, se diagram 2.

Undantaget är USA där tunga makrodata som BNP-siffrorna för årets tredje kvartal och sysselsättningssiffrorna för oktober slog marknadsförväntningarna med bred marginal. I övrigt är statistikutfallen visavi konsensusprognoserna mer av blandad karaktär men sammantaget ser det ut som att amerikanska ekonomi lyckats ta sig igenom budgetbråk och finanspolitisk åtstramning hyggligt oskadd.

I den andra änden av det ekonomiska spektret har vi den svenska ekonomin där visserligen olika typer av kvalitativa indikatorer håller sig uppe på hyggliga nivåer men där den kvantitativa statistiken målar en betydligt dystrare bild av den ekonomiska verkligheten.

ESI för Sverige har fallit brant i samband med statistiksläppen under november. Orderingången till industrin vägrar att ta fart samtidigt som hushållen spenderar försiktigt trots goda ekonomiska förutsättningar.  Det lutar numera åt att de, redan i utgångsläget, försiktiga prognoserna för svensk tillväxt måste skruvas ner ytterligare ett snäpp och att trycket på Riksbanken att sänka successivt ökar - även mot bakgrund av att ECB sänkt sin ränta.

Den sammantagna bilden av global ekonomi som kan utläsas av globala konjunkturindikatorer och ESI är att tillväxten visserligen breddats och stärks något men att återhämtningen fortfarande går förhållandevis långsamt.

Plusfaktorer är USA, Storbritannien, Japan och i viss mån Kina men det är, vid sidan av Japan, långt kvar till det tidiga 2000-talets tillväxtnivåer. EMU-området och många tillväxtländer har det i sin tur betydligt trögare med att få upp farten i sina respektive ekonomier och Sverige placerar sig, trots stabila förutsättningar, långt ner i tillväxtligan.

I närtid räknar vi på Placera med en ganska trög börsutveckling i stora delar av världen. Den globala konjunkturen har inte riktigt utvecklats så gynnsamt som många räknat med och att USA överraskat positivt är inte enbart positivt för risktagandet. I och med att amerikansk tillväxt varit starkare än väntat ökar också sannolikheten för att Federal Reserve ska påbörja en åtstramning av den extremt lätta penningpolitiken.

En amerikansk åtstramning väntas i sin tur bidra till minskad global riskaptit som i första hand drabbar Emerging Markets, vilket redan synts i den senaste tidens börs- och valutakursutveckling.

Även i Kina väntas någon form av åtstramande åtgärder för att stävja utvecklingen på den överhettade fastighets- och finansmarknaden.

Vi väntar oss att penningpolitiken i EMU-området går i motsatt riktning och här lär spekulationerna kring utökade stimulanser stiga i närtid. Men samtidigt är det också en signal om att den ekonomiska återhämtningen går fortsatt trögt.

Så här harvärldens börser utvecklats den senaste månaden, klicka här.