Den svenska inflationen dök åter ner under nollstrecket i april, enligt dagens siffror från SCB. Inflationstakten landade på -0,5 procent och underträffade därmed med relativt bred marginal såväl analytikernas som Riksbankens prognos om en inflation på -0,2 procent. Det är relativt ovanligt med så stora prognosmissar från analytikernas och Riksbankens sida, i alla fall för enskilda månader.

Visserligen förklarar den räntenedgång som vi haft i Sverige under det senaste året en del av den snabba inflationsnedgången vi sett under senare tid. Minskade räntekostnader för hushållen sänkte inflationstakten med -0,6 procentenheter jämfört med motsvarande period i fjol.

Men med detta sagt är också det mest anmärkningsvärda med dagens inflationssiffror den kraftiga nedgången för den underliggande inflationen (KPIF), där effekten av räntesatsförändringar räknas bort. KPIF sjönk  från 0,9 procent i mars till 0,5 procent i april. Även i det här fallet klart under prognoserna och dessutom en av de lägsta prisökningstakter som uppmätts sedan Riksbanken började med ett inflationsmål i början av 1990-talet.

Bägge inflationsmåtten ligger därmed med klar marginal under Riksbankens mål om en inflation på 2,0 procent. Banken har haft en viss tendens att hoppa mellan inflationsmålen beroende på omständigheterna men den här gången spelar det mindre roll.

Visserligen kan Riksbanken peka på en ovanligt tidig påsk och en kall vår som omständigheter som bidragit till den stora prognosmissen i april. Däremot räcker det här givetvis inte för att förklara att inflationen i stort missar målet så grovt. Här spelar svag konjunktur och stark krona en betydligt mer avgörande roll. Det är dessutom noterbart att inflationen i Sverige är betydligt lägre än i exempelvis EMU-området och USA.

Givet dagens låga inflation borde en räntesänkning efter nästa penningpolitiska möte den 2 juli vara närmast självklar. Det som fortfarande gör det lite osäkert är utvecklingen för bostadspriser och hushållsutlåning som tidigare vägt tungt i de enskilda direktionsmedlemmarnas övervägande. Dessutom vet vi inte än vilka personer som kommer att ersätta Lars E O Svensson och Barbro Wickman-Parak vars mandat löper ut innan detta möte.

Men risken är å

andra sidan att den kronförsvagning som skett under senare tid riskerar att vändas till en rejäl kronförstärkning om en räntesänkning uteblir. Det skulle inte bara leda till ny massiv kritik av Riksbankens policy utan också innebära ytterligare press nedåt på inflationen. Och bland annat därför landar vår analys i dagsläget i att det blir en räntesänkning i början av juli.