Enligt protokollet från Riksbankens senaste penningpolitiska möte den 2 september så finns det fortfarande hög beredskap att agera med ytterliga stimulanser hos den sex personer starka direktionen. Men vid just det här tillfället tycket direktionsledamöterna att det var läge att avvakta.

De främsta skälen till att direktionen – trots nedreviderade inflationsprognoser – valde att avvakta var att flera trender hade börjat röra sig i rätt riktning. De tidigare åtgärderna hade, enligt flera ledamöter, gett önskvärd effekt i form av bland annat starkare svensk tillväxt, svagare krona och att den trendmässiga nedgången i inflationsförväntningarna avstannat.

Det allra viktigaste skälet till att avvakta var dock att inflationstrycket visade tecken på att stiga och att allt fler företag aviserat prishöjningar framöver. Särskilt nöjda var direktionsledamöterna med att inflationen, exklusive effekten av sänkta räntor och sjunkande energipriser (KPIF exklusive energi), numera visar en tydlig trendmässig uppgång (se diagram).

Riskerna mot Riksbankens prognos om stigande inflation kom i sin tur främst från den finansiella oron i spåren av en kinesisk inbromsning, som i sin tur riskerar leda till lägre global tillväxt.

Dessutom riskerar ett sådant förlopp att leda till att Federal Reserve senarelägger en räntehöjning och att ECB tvingas till ytterligare stimulanser, enligt bland annat riksbankschefen Stefan Ingves och vice riksbankschefen Per Jansson.  

Hur andra centralbanker väntas agera spelar tydligen rätt stor för dessa två, tunga ledamöter i direktionen.

I en sådan situation riskerar den svenska kronan att stärkas och inflationsförväntningar på nytt dämpas. Till detta ska även lägre energipriser kunna bidra.

Sedan det penningpolitiska mötet har de olika parametrar som direktionsledamöterna anser väga tungt inför ett framtida räntebeslut rört sig i lite olika riktning.

Det positiva, och som talar emot en snar räntesänkning, är den fortsatt starka svenska tillväxen som landade på hela 3,3 procent under årets andra kvartal. Dessutom har arbetslösheten sjunkit snabbare än Riksbanken räknat med och landade på 7,2 procent i augusti.

Till det positiva får dessutom räknas att inflationen både mätt som KPI (-0,2 procent) respektive KPIF (0,8 procent) landade på Riksbankens prognoser för augusti och att KPIF exklusive energi, med ett värde på 1,43 procent, faktiskt blev snäppet högre än banken räknat med. Fortfarande är det dock långt till inflationsmålet 2 procent.

Andra faktorer rör sig däremot i en riktning som talar för att Riksbanken kommer att tvingas agera med ytterligare åtgärder framöver.

Kina visar allt tydligare tecken på en rejäl inbromsning och spridningseffekterna till andra tillväxtekonomier och råvarutunga ekonomier blir allt tydligare. Dessutom finns fortfarande en underliggande oro på finansmarknaderna, även om de stora börsfallen undvikits i september.

Inflationsförväntningarna stiger inte länger utan sjönk de facto från 1,8 till 1,7 procent på fem års sikt i Prosperas senaste mätning. Dessutom sjönk löneförväntningarna hos arbetsmarknadens parter för nästa år till 1,8 procent på arbetsgivarsidan respektive 2,3 procent på arbetstagarsidan. Det är ett tecken på att arbetsmarknadens parter inte tror på Riksbankens ambitioner att nå sitt inflationsmål i närtid.

Men det kanske tyngsta argumentet för att Riksbanken kommer att sänka räntan under hösten är den allt starkare svenska kronan.

Handelsvägt (KIX-index) är kronan nu uppe på sin högsta nivå sedan årsskiftet (se diagram) och med ett värde på 110,0 ligger kronkursen på den nivå Riskbanken själva har räknat med ska uppnås först någon gång under sommaren 2016. I princip är det den kronkurs som är aktuell när det är dags för Riksbankens första räntehöjning.

Det är svårt att avgöra vad som väger tyngt hos de olika direktionsledamöterna när det blir dags att rösta om räntan framöver. Något som kan komma att få en avgörande roll är hur ECB och Federal Reserve väljer att agera eftersom det sannolikt får stor betydelse för kronkursen.

Den senaste tidens kronförstärkning kan till stor del spåras till att ECB hållit en mjuk linje och flaggat för att det kan bli aktuellt med nya stimulanser. Eurokursen har gått från runt 9,53 kronor strax innan ECB och Riksbanken aviserade sina respektive penningpolitiska beslut den 3 september till 9,33 kronor idag.

På torsdag meddelar i sin tur Federeal Reserve sitt färska räntebeslut och om det inte blir en räntehöjning – det scenario som just nu prisas in på finansmarknaderna – så kan det innebära ytterligare press uppåt på kronan.

Fortsatt kronförstärkning och en inflation långt under målet pekar i riktning mot ytterligare åtgärder från Riksbankens sida.

Vi på Placera tycker det är dags för banken att kasta in handduken och erkänna att inflationsmålet blir svårt att uppnå under överskådlig tid. Det tror vi vore en bättre strategi än att fortsätta med mycket tveksamma extremåtgärder.