Det är givetvis en näst intill omöjlig uppgift att ha någon form av generell marknadssyn i skuggan av den totala kris som är under uppsegling, inte bara mellan Ryssland och Ukraina, utan som på sikt också riskerar att dra in andra länder.

Eskalerar krisen ytterligare lär därför allt risktagande på finansmarknaderna vara som bortblåst och det är väl ingen särskilt vild gissning att börsen kommer att utvecklas svagt innan vi kan skönja någon form av lösning i sikte.

Men även i detta läge finns sektorer som säkert kommer att röra sig uppåt. Till exempel talar det mesta för att guldpriset kommer att användas som säker hamn och att guldpriset därför kommer att fortsätta uppåt.

Även många andra råvarupriser lär stiga eftersom både Ryssland och Ukraina är viktiga leverantörer inom många råvaruområden. Dessutom kan vi räkna med omfattande sanktioner mot Ryssland.

Det generella rådet blir därför att dra ner på risktagandet eller i alla fall att inte addera ytterligare risk i sina placeringar innan vi ser hur krisen utvecklas. Blir det fullskaligt krig är det dessutom bara att kasta in handduken.

Samtidigt vet vi av tidigare erfarenheter att kriser, hur allvarliga de än kan te sig när man befinner sig mitt i stormen, ofta ger omedelbara skador/effekter på finansmarknaderna som har en tendens att läka ganska fort. Efter terrorattackerna mot USA den 11 september 2001 tog det börserna ungefär en månad att återhämta fallet.

Frågan hur långsiktig respektive kraftig den finansiella reaktionen blir den här gången, hur cyniskt det än kan låta, har i större utsträckning med vilka de realekonomiska effekterna kan väntas bli. Därom vet vi i stort sett ingenting idag, bara att de negativa effekterna ofta överdrivs i de snabba medieanalyserna.

När det gäller den kortsiktiga penningpolitiken kan vi dock ganska säkert räkna med att den blir mer expansiv än vad som annars hade varit fallet. Det är en ryggmärgsreaktion hos alla centralbanker att att hålla finansmarknaderna rullande efter bästa förmåga när det sker så här allvarliga händelser och det är också så som har skett vid tidigare kriser.

Det som skiljer sig väsentligt den här gången jämfört med tidigare tillfällen är att de penningpolitiska möjligheterna redan i utgångsläget är tänjda närmast till bristningsgränsen.

I vårt allokeringsförslag för mars väljer vi att sitta still i båten och behåller en aktieandel på 60 procent, har 35 procent i ränterelaterade tillgångar och 5 procent i råvaror. Det är fortfarande så att vi ser aktier som det mest attraktiva placeringsalternativet och hade inte den här krisen uppkommit så hade huvudalternativet varit att höja aktieandelen.

Vi noterar att den svenska börsen steg med cirka sex procent i februari, trots en rapportflod åt det svagare hållet. Det är dock ännu en bra bit kvar innan 2014 som helhet kan uppvisa samma positiva börsstart som 2012 respektive 2013.

Nu väljer vi ändå att följa vårt eget råd och inte för tillfället addera ytterligare risk, vilket får ses som lite av en överbryggningsstrategi inför ett förhoppningsvis lugnare investeringsklimat framöver.

Den globala konjunkturen har trots allt fortsatt att stärkas och ser både bredare och stabilare ut nu när även EMU-området så smått börjat få upp ångan.

Det som framför allt sticker ut negativt är överraskande svag amerikansk makrostatistik. Tolkningen försvåras dock av att de senaste siffrorna i huvudsak berör de månader där delar av USA drabbades av mycket svårt vinterväder.

Än så länge räknar de flesta med att det ska komma rekyler uppåt när statistiken börjar rulla in framöver. Om så inte sker är det dags att oroa sig mer kring den amerikanska konjunkturutvecklingen.

Noterbart är att marknadsräntorna, trots lite bättre konjunktursignaler och en amerikansk centralbank som fortsatt strama åt, alltjämt tassar neråt. En förklaring är att inflationen i de utvecklade ekonomierna fortsätter att vara synnerligen låg. Det bidrar inte bara till försiktiga åtstramningstendenser utan en inflation i EMU-området på fortsatt låga 0,8 procent kan tvinga ECB att lätta på penningpolitiken ytterligare.

Råvarumarknaderna har fått en ordentlig revansch under februari. Bland annat har guldpriset och priserna på basmetaller stigit kraftigt. Det här kan i sin tur vara en följd av tidiga spekulationer kring att krisen runt Ukraina skulle komma att eskalera. På lite längre sikt bör dock råvarupriserna gynnas av en starkare global konjunktur.

Vårt allokeringsförslag för mars blir därmed 60 procent aktier, 35 procent ränteplaceringar och 5 procent råvaror.

För aktie- och fondplaceringar hänvisar vi till våra listor över tio köpvärda aktier i mars samt tio köpvärda fonder i mars, läs här.

För taktiska val på börsen hänvisar vi till Tomas Linnalas Börssyn för mars.