Konjunkturinstitutets barometerindikator fortsatte upp i november. Indikatorn steg från 101,7 i oktober till 104,1 i november och ligger därmed på sin högsta nivå sedan juni 2011.

Det som kanske imponerar mest i uppgången är bredden eftersom flertalet näringslivsbranscher redovisar ett förbättrat efterfrågeläge samtidigt som hushållens optimism stigit ytterligare. Dessutom ligger konfidensindikatorn för alla delbranscher, med undantag för byggindustrin, över det historiska genomsnittet.

Ska man ändå lyfta fram något negativt i undersökningarna så är det att sysselsättningen fortsätter att sjunka och att orderingången från exportmarknaden i stort sett ligger stilla, något den gjort under de senaste två åren enligt barometern.

Men ändå, sett till hur barometerindikatorn utvecklats under senare tid och på vilken nivå den ligger, så skulle det här utfallet i normalfallet betyda att svensk ekonomi går mot betydligt ljusare tider.

Problemet är bara att den positiva utvecklingen fortfarande inte kunnat utläsas i den kvantitativa makrostatistiken som fortsätter att peka mot en synnerligen svag ekonomisk utveckling i Sverige.

Orderingången till industrin har fortsatt att backa under hösten samtidigt som hushållen inte spenderat i den omfattning som väntat. Det är också en tydligt tendens i barometerundersökningarna under stora delar av det här året hur företagens optimistiska förväntningar i stort sett alltid kommit på skam.

Så även om det ser hoppfullt ut så vill vi se ytterligare bekräftelser på att det verkligen vänder för svensk ekonomi innan vi jublar alltför mycket.

För Riksbanken blir det nu en delikat uppgift att väga de olika bilderna av svensk ekonomi som förmedlas av olika statistikkällor mot varandra på nästa penningpolitiska möte den 16 december.

Fortfarande lutar det ändå åt en räntesänkning sett till det svaga inflationsutfallet och förmodat mycket svaga tillväxtsiffror för det tredje kvartalet när vi får se BNP-siffrorna i slutet av nästa vecka. Det är också de signaler som vice riksbankscheferna Per Jansson och Cecilia Skingsley skickat ut under senare tid. Dessa två har tidigare röstat mot räntesänkningar.

Har man inflationsmålet i fokus kan man dessutom ta fasta på att hushållens inflationsförväntningar på tolv månaders sikt gått ner ytterligare och nu ligger på 1,4 procent - klart under Riksbankens inflationsmål på 2,0 procent.