För att börja med det positiva var det givetvis glädjande att den svenska BNP-tillväxten under årets första kvartal var bättre än väntat. BNP steg med 1,7 procent i årstakt och säsonsgrensat med 0,7 procent jämfört med fjärde kvartalet. Det var en bra bit över marknadsförväntningarna och även högre än Riksbankens förhållandevis optimistiska prognos. Så ur den aspekten är inte Statistiska Centralbyråns (SCB) rubrik på dagens rapport - "Sverige står sig starkt i Europa" - inte på något sätt tagen ur luften.

Det är när man börjar titta på detaljerna i BNP-siffrorna som frågetecknen kring den svenska tillväxten börjar växa.

Det största bidraget till dagens BNP-siffra kommer från hushållens konsumtion som ökade med 1,5 procent och bidrog med 0,7 procent till BNP-tillväxten. Det var väntat att konsumtionen skulle hållas uppe på hyggliga nivåer och förhoppningar finns om att konsumtionsökningen ska kunna fortsätta.

Men samtidigt är det lite bistert att konstatera att det främst är större utlägg för boende respektive energi som drar upp konsumtionsnivån. Dessutom inföll påsken i år under första kvartalet vilket ytterligare skruvar upp konsumtionsnivån tillfälligt. Det här är, som de flesta förstår, inga tunga drivkrafter för den generella tillväxten framöver.

Det andra stora positiva bidraget kommer från en överraskande stark lageruppbyggnad under årets första kvartal. Givet att efterfrågeläget generellt sett varit ganska svagt får man förmoda att det till största delen var en lageruppbyggnad som inte var frivillig. Det lär betyda att företagen kommer att dra ner lagren framöver vilket i sin tur ger en dämpande effekt på tillväxten.

Det tredje positiva bidraget till tillväxten under första kvartalet kommer sig av ett förbättrat handelsnetto. Men även här ser drivkrafterna bakom uppgången inte särskilt upplyftande ut. Den svenska exporten sjönk de facto med 2,9 procent under första kvartalet men bidraget från utrikeshandeln räddas av att importen sjönk ännu snabbare, med 4,7 procent.

Eftersom bidraget från utrikeshandeln beräknas som en nettopost så blir bidraget från utrikeshandeln trots allt positivt. Men det har ju i det här fallet inget med ett svensk konjunkturlyft att göra utan snarare tvärtom. Den svaga importutvecklingen är snarare ett tecken på att svensk ekonomi utvecklas svagt.

En förklaring till svag import är exempelvis att de fasta investeringarna sjunker kraftigt. Nedgången under första kvartalet blev 7,2 procent och som SCB skriver så är "nedgången bred och samtliga kapitaltyper minskade". Även det inger oro inför framtiden och är ett tecken på bristande framtidstro hos företagen.

Lägg dessutom till att den sysselsättningsuppgång på 0,8 procent som SCB redovisas för årets första kvartal också ska tas med en nypa salt. Antalet arbetade timmar, som är ett bättre mått på den ekonomiska aktiviteten, sjunker i sin tur med 0,9 procent vilket betyder att det snarast är minskad medelarbetstid som är drivkraften bakom sysselsättningsuppgången. Förvisso säkert välkommet på sina håll men inte något tecken på stark svensk ekonomi.

Skulle Riksbanken använda dagens BNP-siffror för att undvika en räntesänkning i början av juli så gör de antingen en usel analys eller begår våld på sanningen. Så långt tror vi inte att det går och vi på Placera spikar, med det underlag vi har idag, en räntesänkning den 3 juli. Den skulle mycket väl kunna vara på 0,5 procentenheter från dagens styrräntenivå på 1,0 procent, men  vi tror att de nöjer sig med en sänkning på 0,25 procentenheter.

Dessutom ökar dagens siffror trycket på regeringen att genomföra finanspolitiska stimulanser. Nu tycks det dock som att finansminister Anders Borg laddar för just sådana insatser. Ett lappkast som heter duga efter att han sjungit sparnitens lov under så lång tid.

Det enda i dagens BNP-siffror som möjligtvis imponerar och förklarar SCB:s rubrik är det faktum att tillväxten imponerar i ett europeiskt perspektiv. Men det är ju inte mycket att yvas över.