Barometerindikatorn, som är ett sammansatt konjunkturmått baserat på enkätundersökningar av näringsliv och hushåll, steg från 94,6 i juni till 95,4 i juli. Indikatorn ligger därmed 4,6 enheter under det historiska genomsnittet, vilket av KI tolkas som att utvecklingen i svensk ekonomi är fortsatt svag.

Den stora ljuspunkten i svensk ekonomi är för närvarande hushållen, där optimismen spirar och där man har en mycket positiv syn på sin egen ekonomi både vad gäller dagsläget och när man blickar ett år framåt i tiden. Synen på den egna ekonomin ligger numera en bit över det historiska genomsnittet.

För svensk ekonomi i stort är inte optimismen bland hushållen lika utbredd men även synen på Sverige har successivt skruvats upp till det bättre under de senaste månaderna. En viss oro över utvecklingen på arbetsmarknaden finns dock kvar. En övervägande andel av hushållen tror att arbetslösheten ska fortsätta att stiga. Ett skäl till detta är säkerligen att arbetslösheten är fortsatt hög och den landade, säsongrensat, på 8,0 procent i juni enligt morgonens statistik från SCB.

Däremot kan det konstateras att utlåningen till hushållen inte har accelererat ytterligare i juni utan ligger kvar på 4,7 procent i årstakt. En ökningstakt som vi på Placera tror att Riksbanken kan leva med och som inte lär utlösa några överraskande räntehöjningar.

Att hushållen blivit allt mer optimistiska ger också vissa avtryck i näringslivet. Detaljhandeln är den bransch som går allra starkast. Och även om livsmedelshandeln fortsätter att gå allra bäst så börjar även de delar som säljer varor av mera sällanköpskaraktär att vädra morgonluft. När det gäller data- och telekomutrustning ligger exempelvis optimismen över det historiska genomsnittet.

Det beska pillret i dagens konjunkturbarometrar är i sin tur utvecklingen i industrin. Här sjunker faktiskt konfidensindikatorn från 94,3 i juni till 93,8 i juli. Det var ett sämre utfall än väntat. Orderingången är totalt sett fortsatt svag med investeringsvaror, som exempelvis motorfordon, som plusvariant medan insatsvaruindustrin har det fortsatt tungt.

I insatsvaruindustri, som exempelvis skogsindustri, spelar den starka kronan en större roll för efterfrågan. Den senaste tidens kraftiga kronförstärkning lär därmed bidra till ännu surare miner framöver eftersom den i huvudsak kommit efter insamlingen av enkäter till dagens material.

En annan mycket svag sektor är byggindustrin. Ett litet ljus i tunneln är att byggföretagen numera tror att botten är nådd och att efterfrågan ska ta bättre fart framöver, även om vändningen uppåt ser ut att dröja.

I privata tjänstesektorn ser det numera ut som att efterfrågan tagit lite bättre fart men missnöjet med orderläget är trots detta mycket stort.

Och för att summera den bild av svensk ekonomi som presenteras i Konjunkturbarometern så är det fortsatta personalnedskärningar som gäller för näringslivet i stort. Detta, tillsammans med ett lågt resursutnyttjande i utgångsläget, lär innebära att Riksbanken kommer att avvakta med eventuella räntehöjningar under lång tid framöver. KI räknar med en första räntehöjning först under andra halvåret 2015.