Så här ser grundläget ut: Den finansiella krisen i USA håller på att sprida sig till andra delar av världsekonomin. Det innebär att svenska företag får problem med exporten eftersom efterfrågan minskar, inte minst i USA där konsumenterna nu håller hårdare i plånboken.

Finanskrisen har också inneburit att dollarkursen är rekordsvag, och det slår hårt mot många svenska exportbolag som får mindre pengar kvar när försäljningen växlas tillbaka till kronor.

Summa summarum innebär detta att det finns förväntningar om en konjunkturnedgång i Sverige. Den har knappt synts till ännu, men i börsbolagens rapporter för det första kvartalet finns en hel del formuleringar om viss avmattning och framförallt negativa dollareffekter.

Samtidigt går priserna upp. Oljan är rekorddyr, och många andra råvaror som vi använder dagligen, mat till exempel, har också stigit i pris. En förklaring är att investerare världen över har sökt alternativa placeringar när börserna har gått ned. Majs och vete har plötsligt blivit värsta spekulationstillgångarna. Dessutom, efter många goda år i industrin finns en önskan ute bland fackföreningarna att löntagarna ska få en del av kakan genom lönehöjningar. Även det är inflationsdrivande.

Riksbankens penningpolitik går ut på att hålla inflationen i schack. Därför har Riksbanken alltså att ta ställning till vilket som ser mest troligt ut: Att konjunkturen går ned vilket bör dämpa inflationen, eller att inflationen stiger ändå.

Och Riksbanken verkar inte veta vilket ben den ska stå på just nu. På torsdagen höll vice Riksbankschef Svante Nyberg ett tal. Där sa han så här:

"Min uppfattning är att det finns något högre sannolikhet för en höjning av styrräntan under året än för en sänkning. Risken är att inflationsprocessen blir mer utdragen i både omvärlden och Sverige".

Och så har vi Irma Rosenberg, även hon vice Riksbankschef. Hon pekade vid Riksbankens senaste räntemöte på riskerna för en svagare konjunkturutveckling på sikt, inte minst till följd av den finansiella oron och dämpningen av tillväxten i omvärlden."För mig vägde dessa något tyngre än riskerna för en högre inflationstakt framöver. Jag utesluter därför inte att räntan kan behövas sänkas senare under prognosperioden", sade hon sedan i ett tal på fredagen.

Jaha, en säger upp och en säger ned.  Vad kokar det här ned till för oss vanliga bolånetagare? Svaret är: Ligg rörligt. Själv har jag 2 miljoner i lån och ligger rörligt med rubbet.

Givet bakgrunden och vad Riksbanken säger kan vi vänta oss antingen en räntesänkning, att räntan ligger kvar på nuvarande nivå eller som värst att den höjs lite grann. I alla dessa scenarior är rörlig boränta att föredra eftersom att hur räntan än går, kommer förändringarna inte bli så stora att den rörliga räntan blir dyrare än de bundna.

Denna tes är jag inte ensam om, den omhuldas av några av Sveriges bästa räntebedömare som placera.nu intervjuat i pappersbilagan Ditt Kapital, som i veckan kommit ut tillsammans med tidningen Affärsvärlden.

Här talar Sven-Arne Svensson på Erik Penser Fondkommission, Cecilia Hermansson på Swedbank och George Ulvelius på Kammarkollegiet.

Vill du veta mer? Se till att hitta ett exemplar av Ditt Kapital och läs artikeln.