Världens högsta byggnad i dag är Burj Khalifa i Dubai. Med 828 meter till toppen blev det världens högsta byggnad, men när den färdigställdes 2010 hade den djupa recessionen redan drabbat emiratet.

Andrew Lawrence, analyschef på Dresdner Kleinwort Wasserstein, lanserade redan 1999 ett så kallat skyskrapeindex. Han visade att projektering, finansiering och byggstart av världens högsta byggnader påfallande ofta sammanföll med att högkonjunkturen sjöng på sista versen och att bygget ofta är klart när konjunkturen gått ned i källaren.

Grafen som förskräcker. Kina byggde sin första skyskrapa över 240 meter 1996. För några år sedan exploderade utvecklingen.

Första exemplet var finanskrisen 1907 som sammanföll med byggandet av de två rekordhöga byggnaderna Singer Building och Metropolitan Life Insurance Company Tower, bägge i New York. Kort före den stora börskraschen 1929 inleddes byggandet av ett antal nya rekordhöga byggnader, bland andra Chrysler Buiilding och Empire State Building.

Nästa rekordbyggnad blev World Trade Center och Sears Tower som invigdes samtidigt som oljekrisen blev en finanskris i början på 1970-talet.  Petronas dubbeltorn I Kuala Lumpur slutfördes samtidigt som den så kallade Asienkrisen träffade finasmarknaderna 1997.

Andrew Lawrence teser fokuserade på byggnader som slog nytt höjdrekord. Men tror man att kombinationen av överoptimistiska investeringskalkyler och en överhettad ekonomi bidrar till jakten på nya höjdrekord, kan man kanske lika gärna använda mängden superhöga skyskrapor som ett mått på överoptimistism/överhettning.

Det finns totalt 297 byggnader i världen som överstiger 240 meter. 75 av dem finns i Kina (exklusive Hongkongs 16). USA, själva vaggan för superskyskrapor, har "bara" 56 stycken.

Som en ytterligare varningslampa på såväl den kinesiska fastighetsmarknaden som den globala ekonomin är byggtrenden accelererande. Enbart i år har 56 stycken superskyskrapor, motsvarande 19 procent av alla superskyskrapor i världen, färdigställts med en sammanlagd höjd på 16,36 kilometer. 

Av årets 56 superskyskrapor är 25 byggda i Kina med en sammanlagd höjd på 6,9 kilometer och 12 stycken i Förenade Arabemiraten på tillsammans 3,8 kilometer. USA bidrar i år med två i sammanhanget pyttebyggnader på 257 respektive 298 meter.

Indien har bara två superskyskrapor på listan över världens 297 högsta skyskrapor, The Imperial I och II på vardera 254 meter. De finns i Mumbai och färdigställdes 2009. Men indiska entreprenörer har mer på gång.

India Tower i samma stad på 720 meter planerades ursprungligen vara färdigställd 2016. Bygget ligger dock nere för närvarande, men stadens luftrum kommer inte eka tomt för det. Ytterligare fyra superskyskrapor byggs i Mumbai.

Samtidigt byggs åtminstone fem byggnader i Kina som var och en överstiger 500 meter.  Två av dem väntas invigas 2014.

Förenade Arabemiraten, främst Dubai, har haft sin beskärda del av ekonomiska bekymmer som förstärktes av byggandet av det 828 meter höga Burj Khalifa. Men har man en gång börjat bygga är det svårt att inte slutföra. Enbart i år har man färdigställt 12 superskyskrapor. Ytterligare fyra är under konstruktion, men det är dock oklart om de kommer att färdigställas.

Andra städer att fundera kring är Panama City där det färdigställts nio superskyskrapor enbart under 2011-2012.

Ska man tolka det den ekonomiska tillförsikten i ett land efter mängden superskyskrapor så visar grafen ovan förändringen i Kina. Medan USA hade sina glansdagar fram till början av 1990-talet, byggde Kina sin första skyskrapa över 240 meter 1996.