Under det senaste året har den amerikanska dollarn försvagats markant, med ett tapp på över 16% mot euron. Många investerare har tolkat svagheten som ett efterlängtat styrkebesked.

En ökad riskaptit, billigare tjänster och ökade möjligheter för exportbolag. Många investerare har tolkat svagheten som ett efterlängtat styrkebesked. En ökad riskaptit, billigare tjänster och ökade möjligheter för exportbolag.

Men bakom denna nedgång döljer sig en betydligt mer komplex verklighet: att Europa glömmer bort sina egna grundläggande problem.

Många investerare söker sig från tryggheten i amerikanska tillgångar till andra och mer riskfyllda marknader. I teorin är detta positivt för Europa. Lägre dollar innebär billigare import, globala investeringar ökar och handelsvillkoren förbättras.

Dilemmat är att valutamarknaden sällan rör sig av en enda anledning.

Europa har egna problem

Försvagningen av dollarn har i hög grad drivits av förväntningar på lägre amerikanska räntor, växande budgetunderskott, en stark utveckling på råvarumarknaderna samt en försiktig centralbankspolitik.

Kinas hållning gentemot amerikanska statspapper och ett försämrat förtroende för USA, både ekonomiskt och politiskt, har också bidragit till denna utveckling.

Under tiden har Europa sina egna problem. Europas ekonomi har länge kämpat med svagare tillväxt, politiska spänningar inom EU, kriget i Ukraina och hög arbetslöshet i flera länder. Vi har även blivit starkt beroende av internationella företag.

De globala investeringarna och kapitalet flyr inte nödvändigtvis till Europa, det flyttar bara vidare i rotationen.

Illusion av styrka

Fastigheter, aktier och statspapper ser billigare ut för internationella investerare. Men det är lätt att glömma bort att förbättringen bygger i första hand på valutakursen, inte på starkare fundamentala faktorer som ökad produktivitet, ekonomisk tillväxt eller förbättrade arbetsmarknader.

I dagens värld rör sig kapital snabbare än någonsin över alla olika typer av marknader. Även rörelserna i valutamarknaderna får genomslag fortare och skapar stora tillfälliga prisökningar, trots att den underliggande ekonomiska situationen inte stödjer dessa prisökningar.

Detta blir en falsk signal om styrka och ett lockbete för investerare som inte noggrant granskar de underliggande ekonomiska faktorerna.

Europa vinner inte automatiskt

I praktiken flyttar det globala kapitalet runt i olika rotationer. Det lämnar dollartillgångar under svaga perioder och mellanlandar i tillväxtmarknader, råvaror, alternativa tillgångar och globala fonder. Det roterar, men emigrerar inte.

Globala investerare söker främst tre saker: tillväxt, stabilitet och avkastning.

Trots den svaga dollarn upplevs fortfarande USA som den bästa chansen till tillväxt och avkastning, men stabiliteten där har försämrats. Asien visar stor tillväxtpotential, men marknaderna är svåra att navigera.

Den viktiga skillnaden

Europa behöver göra sig mer attraktiva på den globala marknaden.

Under de senaste åren har Europa haft svårt att hålla en jämn tillväxt. Industriproduktionen har varit vacklande, investeringarna svaga och beroendet av internationell kunskap stort.

USA har under tiden fortsatt att attrahera globalt kapital genom innovationskraft, högre produktivitet och starka kapitalmarknader. En svag dollar förändrar inte dessa skillnader, utan döljer bara Europas problem.

Investerare lockas av kortsiktiga valutavinster, men när narrativet sedan skiftar, vänder flödet snabbt tillbaka. Historiskt sett har perioder av en svag dollar inte nödvändigtvis lett till en långsiktig förändring av ekonomisk makt globalt.

Den amerikanska aktiemarknaden har fortsatt starkt de senaste 20 åren, trots att dollarn varit svag under vissa perioder.

Optimism brottas med instabilitet

En svag dollar medför vissa negativa effekter för europeiska exportbolag, då intäkter i dollar tappar värde vid växling. Samtidigt blir amerikanska produkter billigare, vilket ökar konkurrensen och pressar marginalerna för europeiska företag.

Det är extra tydligt inom läkemedel, industri och råvaror. Prissättningen i dessa sektorer sker oftast i dollar och när valutakursen förändras snabbt kan uträkningar om framtida lönsamhet bli osäkra och svåra att förutsäga. Trots optimism är valutaeffekter marknadsberoende och svåra att förutspå.

Investerare och företag bör inte tolka dollarns svaghet som ett tecken på europeisk styrka. Den optimism som finns brottas fortfarande med den strukturella instabiliteten på Europas marknader.

Den stora frågan är vad Europa gör – inte vad som händer med dollarn.

Fler åtgärder krävs

Europa måste förbättra sin position på den globala marknaden och attrahera nya investerare.

Det behöver justeras mer bland de strikta regleringarna för att kunna lämna fri väg för innovation och infrastruktur. Europa har redan inlett initiativ för att stärka den gröna och digitala omställningen, men fler åtgärder krävs för att skapa en mer flexibel marknad.

Genom att underlätta innovation och skapa bättre förutsättningar för företag kan vi attrahera långsiktiga investeringar. Dessutom behövs en snabbare anpassning till globala trender, vilket kräver bättre samordning mellan medlemsländer.

Möjlighet för Europa

Vi har redan halkat efter USA och Asien när det gäller utveckling och användning av artificiell intelligens. Det är något vi måste undvika att upprepa när det gäller framtida teknologiska trender och investeringar.

En flykt från dollarn bör ses som en möjlighet för Europa att bevisa sin styrka och visa långsiktig hållbarhet, inte som en kortsiktig positiv effekt. De största globala investerarna vill inte bygga hållbara portföljer med tillfälliga valutaeffekter, de vill ha verkligt värdeskapande över tid.

Det ena kan förändras snabbt, det andra tar många år att bygga upp.

Joachim Eriksson är frilansskribent och aktiv investerare. Driver hemsidan Börsstråket.