15% tull, eller 4 000 miljarder kronor varje år. 

Så mycket dyrare blir europeiska varor i USA det närmaste året. Notan faller visserligen mest av allt på amerikanska konsumenter. Tullar är ju en form av importskatt. Svallvågorna lär däremot nå oss med.

Visserligen går endast 9% av vår varuexport till USA. Men effekterna kan nå oss mer eftersläpande.

Vi minns alltför väl den dyra efterslängen av pandemin. Vi fick dyrare priser, dyra räntor och lågkonjunktur. Nu kan vi få en andra, men mildare, dos av samma medicin.

Bromsar ekonomin

Första effekten lär synas i amerikansk BNP. Sannolikt innebär det 1% lägre tillväxt, oroas Peterson Institute.

Och då var USA:s tillväxt redan ovanligt låg. Orsaken är både högre priser och mer osäkra priser. Dessutom kan räntan förbli ovanligt hög.

Samtidigt får vi en tulldriven inflation i USA. Den sker å andra sidan en enda gång.

Men även en tillfällig ny inflation om 1–2 procentenheter lär stressa systemet. Det kan hålla uppe räntan högre än vad som annars vore fallet.

Stort räntebråk i höst

Med andra ord talar vi om en typisk stagnerande ekonomi med stigande priser – en stagflation. Nu är den hyfsat överblickbar i tid och omfattning, men ändå onödig och obekväm.

Redan kan vi känna av höstens och vinterns storbråk i USA. Där Fed-chefen Powell vill hålla fast vid räntan eller till och med höja den, medan Trump vill dumpa den. Vem som får sin vilja igenom tål att fundera på. Vi vet att marknaden och omvärlden litar mest på Powell.

Samtidigt lär den trumpiska osäkerheten hämma konsumenternas köpvilja ytterligare ett snäpp. Något vi kan få se på bägge sidorna av Atlanten. Vilket i sin tur håller tillbaka konjunkturen.

Osäkerhet kostar extra

Svårförutsägbara amerikanska räntor kan även smitta oss. Nu talar vi inte om några stora räntelyft. Men osäkerheten och avvaktan i sig kan hålla uppe räntan – och tära på redan ovanligt skeptiska konsumenter med svag köpkraft.

Nya priser kan även fördröja redan ömtåliga leveranskedjor. En störning vi alltför väl känner till. Den kan driva på bredare prisökningar och inflation.

Därmed kan vi få se högre priser och högre räntor – trots att USA:s ekonomi bromsar in i lågkonjunktur.

Till hushållens fördel tycks Trump vara ytterst känslig för breda börsfall. Vi minns raset den 2 april. Om obligationshandlarna återigen rycker i mattkanten på den amerikanska statsobligationen, lär Trump backa ännu en gång.

Redan i höst kan han behöva en lada med kycklingar redo eftersom "Trump always chickens out" – fegar ur.

Hoppet står därmed till undantagen. 

När amerikanska konsumenter protesterar mot bristen på läkemedel, bilar, elektronik… då kan Trump skänka vissa bilmärken undantag, vissa råvaror och vissa tekniker undantag.

Han älskar ju att agera allsmäktig despot. Att hans försåtliga tankevärld raserar hushållens tillit och globala affärsrelationer tycks han inte bry sig om.

Energipriser skakar

Energipriserna ger oss också en extra känga – uppåt och nedåt.

I avtalet mellan Europa och USA ingick nämligen även att skeppa hit mer amerikansk gas och olja till Europa. Trots att europeiska politiker vill snabbelektrifiera Europa för att rädda både innovationer och jobb.

Hur som helst blir energi billigare. Kul, kan vi tycka. Hushållen lär le en smula. Men Europa kan snabbt tappa 13 miljoner fordonsjobb. Att européerna stannar kvar i gaspannor och bensinbilar är ingen framtidssatsning. Vi är redan 20 år sena. Något som redan kostar jobb, nya företag och köpkraft.

Mellan skål och vägg kan Trump även kräva att Europa sätter upp höga tullar mot Kina. Det för oss närmare fossila USA och längre ifrån elektriska Kina, vilket skulle försena Europas omställning ytterligare, när vi omvänt behöver omfamna tekniken, jobben och ekonomin i el.

Därför kan tullar om "bara" 15% bli en dyster start till ett krävande kapitel, med nya kast och krumbukter i vår ekonomi, priser, inflation och räntor. När vi alla bara önskar förutsägbarhet.

Till på köpet kan vi få en mer bakåtblickande ekonomi – när Trump testar nya grepp i sitt ekonomiska laboratorium, tvärs emot basråden från den samlade expertisen och vetenskapen.

 Claes Hemberg är oberoende ekonom.

Detta är en krönika från en fristående kolumnist. Analys och ställningstagande är skribentens.