100 miljarder snart värdelösa
Snart inleds det största bytet av sedlar och mynt i modern tid. Valörer för motsvarande 100 miljarder kronor blir värdelösa.
2 oktober, 2013
Snart inleds det största bytet av sedlar och mynt i modern tid. Valörer för motsvarande 100 miljarder kronor blir värdelösa.
2 oktober, 2013
1,9 miljarder mynt, eller 15 000 ton, och 349 miljoner sedlar har snart gjort sitt. Förändringen startar redan vid årsskiftet då de äldre versionerna av 50- och 1 000-kronorssedlarna blir ogiltiga.
Den främsta anledningen till att Riksbanken byter ut våra sedlar och mynt är för att öka säkerheten. De nuvarande sedlarna är utformade för 25 år sedan, och nu behöver de få nya säkerhetsdetaljer. När det gäller mynten så är dagens stora och tunga i förhållande till värdet. De behöver bli mindre och lättare så att kostnaderna för mynthanteringen minskar.
Förutom att det massiva pengabytet beräknas kosta runt 1 miljard kronor, finns det flera potentiella risker.
"Det finns 100 miljarder kronor i kontanter i Sverige men endast 40 procent av dem används i handeln och snurrar runt i olika betalsystem. Resterande 60 procent finns i bankfack, madrassen, utomlands eller på svarta marknaden", säger Bengt Nilervall, betalansvarig på Svensk Handel, till Placera.
När bytet sker kommer resterande 60 procent fram. En stor del av den delen är svarta pengar, som måste bytas till nya sedlar för att inte riskera bli värdelösa.
Allt färre banker hanterar kontanter eftersom de vill minska risken för rån, och för att det är dyrt. Samtidigt minskar kontantköpen med runt 10 procent per år, de flesta gör idag sina köp med kort.
Den minskade kontanhanteringen gör också att Riksbanken stänger sina kontor i Mölndal. Men i och med utbytet av pengar kommer större volymer mynt och sedlar att cirkulera. Det är ett annat problem som Bengt Nilervall lyfter fram.
"När många banker inte hanterar kontanter under utbytet av mynt och sedlar, drabbar det både bankkunder och butiker. Fler bör ställa krav på sin bank att erbjuda kontanthantering under perioden", säger han.
De nya sedlarna och mynten ska introduceras under åren 2015-2016. Nuvarande sedlar och mynt, förutom 10-kronan som överlever förändringen, fasas ut stegvis 2013-2017.
Det första steget i sedel- och myntutbytet är att avskaffa de gamla 50- och 1 000-kronorssedlarna. Till och med den 31 december 2013 kan 50-och 1 000-kronorssedlarna utan folieband användas vid betalning, sättas in eller växlas in på bank eller växlingskontor.
Efter årsskiftet och fram till den 28 februari 2014 har bankerna möjlighet att lösa in sedlarna. Därefter finns det möjlighet att lösa in de ogiltiga sedlarna hos Riksbanken, mot en avgift på 100 kronor.
Snart inleds det största bytet av sedlar och mynt i modern tid. Valörer för motsvarande 100 miljarder kronor blir värdelösa.
2 oktober, 2013
1,9 miljarder mynt, eller 15 000 ton, och 349 miljoner sedlar har snart gjort sitt. Förändringen startar redan vid årsskiftet då de äldre versionerna av 50- och 1 000-kronorssedlarna blir ogiltiga.
Den främsta anledningen till att Riksbanken byter ut våra sedlar och mynt är för att öka säkerheten. De nuvarande sedlarna är utformade för 25 år sedan, och nu behöver de få nya säkerhetsdetaljer. När det gäller mynten så är dagens stora och tunga i förhållande till värdet. De behöver bli mindre och lättare så att kostnaderna för mynthanteringen minskar.
Förutom att det massiva pengabytet beräknas kosta runt 1 miljard kronor, finns det flera potentiella risker.
"Det finns 100 miljarder kronor i kontanter i Sverige men endast 40 procent av dem används i handeln och snurrar runt i olika betalsystem. Resterande 60 procent finns i bankfack, madrassen, utomlands eller på svarta marknaden", säger Bengt Nilervall, betalansvarig på Svensk Handel, till Placera.
När bytet sker kommer resterande 60 procent fram. En stor del av den delen är svarta pengar, som måste bytas till nya sedlar för att inte riskera bli värdelösa.
Allt färre banker hanterar kontanter eftersom de vill minska risken för rån, och för att det är dyrt. Samtidigt minskar kontantköpen med runt 10 procent per år, de flesta gör idag sina köp med kort.
Den minskade kontanhanteringen gör också att Riksbanken stänger sina kontor i Mölndal. Men i och med utbytet av pengar kommer större volymer mynt och sedlar att cirkulera. Det är ett annat problem som Bengt Nilervall lyfter fram.
"När många banker inte hanterar kontanter under utbytet av mynt och sedlar, drabbar det både bankkunder och butiker. Fler bör ställa krav på sin bank att erbjuda kontanthantering under perioden", säger han.
De nya sedlarna och mynten ska introduceras under åren 2015-2016. Nuvarande sedlar och mynt, förutom 10-kronan som överlever förändringen, fasas ut stegvis 2013-2017.
Det första steget i sedel- och myntutbytet är att avskaffa de gamla 50- och 1 000-kronorssedlarna. Till och med den 31 december 2013 kan 50-och 1 000-kronorssedlarna utan folieband användas vid betalning, sättas in eller växlas in på bank eller växlingskontor.
Efter årsskiftet och fram till den 28 februari 2014 har bankerna möjlighet att lösa in sedlarna. Därefter finns det möjlighet att lösa in de ogiltiga sedlarna hos Riksbanken, mot en avgift på 100 kronor.
Analys
Danmarks nationaldag
Fondernas placeringar
Inflationen
Investmentbolag
Analys
Danmarks nationaldag
Fondernas placeringar
Inflationen
Investmentbolag
1 DAG %
Senast
Novo Nordisk
5 juni, 16:36
Nordeas miljonärer köper danskt
OMX Stockholm 30
1 DAG %
Senast
2 521,51