Svenska kronan slog på onsdagen under lunchtid ett nytt rekord mot euron och gick ner under 8,50 kronor per euro. När detta skrivs ligger eurokursen på cirka 8,48 kronor. Det är den lägsta nivå som euron handlats på under hela den period som euron existerat i form av sedlar och mynt. (Från 1 januari 2002. Dock var kronan något starkare under några månader år 2000 när euron endast existerade som elektroniskt handlad valuta.)

Först och främst ska den nyvunna kronstyrkan gentemot euron ses som ett svaghetstecken för euron. Euron tappar generellt mot i princip alla andra större valutor i takt med att eurokrisen eskalerat. Idag ligger eurokursen visavi dollarn på cirka 1,22, att jämföra med de runt 1,46 som en euro kostade för amerikanerna för bara ett drygt år sedan.

Men kronan lyfter även på egna meriter vilket bland annat syns på en förstärkning även mot andra valutor. Handelsvägt (TCW-index) börjar kronan nu närma sig toppnivåerna för hela 2000-talet.

En förklaring till kronstyrkan är att Riksbanken valde att inte sänka räntan vid sitt förra penningpolitiska möte den 4 juli. Även om Riksbanken knappast kan beskyllas för att föra en stram penningpolitik med en styrränta på 1,50 procent så är räntenivån trots allt högre än i de flesta andra utvecklade ekonomier.

Dessutom bidrar säkert ECB:s senaste beslut att sänka räntan på kapital insatt på konto hos banken till 0 procent till att lättrörligt kapital söker sig till Sverige som trots allt erbjuder någon form av avkastning.

Den svenska kronan har också alltmer fått en roll som säker hamn under osäkra tider. Det märks också på de låga svenska räntorna på statspapper. Tioårsräntan är nu nere på 1,24 procent och ligger därmed i paritet med den tyska.

Att den normalt sett säkraste hamnen Schweiz dessutom numera agerar för att hindra ytterligare förstärkning av francen mot euron och har negativa räntor bidrar till att fler placerare söker sig till andra alternativ som den svenska kronan.

Att kronan upplevs som säker är en helt ny situation eftersom det vanliga mönstret för kronan tidigare varit att försvagas kraftigt i samband med stigande finansiell oro. Minns att en euro kostade drygt 11,50 kronor när den förra finanskrisen var som djupast under våren 2009.

Hur kronan ska gå härifrån är givetvis osäkert att sia om. Nya penningpolitiska lättnader i vår omvärld och stigande osäkerhet i EMU-området talar för att kronan kan fortsätta att stärkas. På kort sikt kan dessutom den positiva trenden för kronan i sig bidra till ytterligare förstärkning.

Mot en starkare krona talar framför allt att pressen på Riksbanken att faktiskt börja leverera räntesänkningar successivt ökar.  Kronan är nu betydligt starkare än Riksbanken räknade med i sin färska prognos. Det bidrar inte bara till att svensk export riskerar att utvecklas svagare än väntat utan också att trycka ner inflationstakten från en redan låg nivå. Inflationstakten låg i juni på 1,0 procent och riskerar att halka under enprocentsstrecket under kommande månader.

Dessutom börjar vi se signaler om att den svenska exporten drabbas hårdare än väntat av avmattningen i övriga Europa. Det betyder att många sannolikt underskattat effekterna på svensk ekonomi i stort och att svenska tillväxtprognoser behöver justeras ner ordentligt. Det är i sin tur det vanliga mönstret som återkommer under kristider och lär bidra till en kronförsvagning.

Så även om vi

räknar med ytterligare kronförstärkning på kort sikt finns flera faktorer som pekar på att kronan kan försvagas senare i höst.

Bilden visar kronans utveckling mot euron sedan eurons införande i form av sedlar och mynt den 1 januari 2002.