Just nu är räntorna

på långa bindningstider ovanligt låga. Går man efter listpriser så ligger räntorna i de allra flesta fall lägre på bindningstiderna från ett år och framåt, jämfört med tremånadersräntan.

Anledningen är att de

långa marknadsräntorna, som är de räntor som styr lånen med långa bindningstider, har fallit i Sverige till följd av oron i Europa. När investerare har letat trygga placeringar har svenska statsobligationer ansetts säkra, och det har tryckt ned de långa marknadsräntorna.

Fortfarande väljer

majoriteten av bolånetagarna den kortaste bindningstiden på tre månader, 57 procent. Men den siffran ska sättas i perspektiv; 2010 var andelen som valde rörlig ränta 79 procent och andelen som valde en bindningstid på ett till fyra år 18 procent. Idag väljer 37 procent en bindningstid på ett till fyra år.

"Att binda räntan och

försäkra sig om sin boendekostnad under flera år framöver kostar idag i stort sett inget extra. Så länge det förhåller sig så tror jag att trenden att binda bolånet kommer att hålla i sig", säger Maria Malmqvist, privatekonom på SBAB Bank.

Men den som binder

sitt bolån bör vara medveten om att om något oförutsett inträffar, som gör att lånet måste lösas, så är straffet från banken högt. Ska du köpa en ny bostad så kan banken gå med på att flytta med ditt bundna lån. Går banken inte med på det måste en så kallad ränteskillnadsersättning betalas. Det ska vara en schablonersättning som beräknar skillnaden mellan bolåneräntan under den återstående löptiden på lånet och en jämförelseränta.

Men det är just

jämförelseräntan som gör att straffet för att lösa lånet i mångas ögon blir onödigt dyrt. Jämförelseräntan är inte, som kanske vore rimligt, bankens utlåningsränta eller upplåningskostnad. Istället används statslåneräntan - som ju inte har något alls med bankens upplåningskostnader att göra - plus en procentenhet. Det skriver di.se på måndagen.

Enligt professor Stefan

Yard, som tagit fram räkneeexempel för di.se:s räkning, kostar det hela 78 000 kronor att lösa ett lån på en miljon kronor som är bundet i fem år. Men skulle man använda ett alternativt beräkningssätt, och istället använda en femårig bostadsobligation som jämförelseränta, skulle ränteskillnadsersättningen i detta fall endast uppgå till 12 500 kronor. En skillnad på 65 500 kronor.

Det är därmed lätt

att dra slutsatsen att bankerna helt enkelt använder det för dem mest fördelaktiga beräkningssättet, inte det beräkningssätt som har störst verklighetsförankring.

Men kanske kan vi

få se en ändring på det. En av bankernas främsta kritiker, finansmarknadsminister Peter Norman, aviserade i förra veckan att han vill göra det enklare för svensken att byta bank. En åtgärd, som kommer att läggas som förslag i höstens budgetproposition, är att det ska tas fram en rättvis modell för just beräkningen av ränteskillnadsersättning.

Syftet med detta är

att kostnaden för konsumenter att lösa in bundna lån i förtid ska kunna minska, skrev Peter Norman i ett pressmeddelande förra veckan. Hur den modellen ska se ut eller om den kommer att bli tvingande för alla banker är dock ännu inte klart.

"Det arbetet pågår och

jag kan inte säga något om det förrän det är klart", säger Peter Normans pressekreterare Victoria Ericsson.

Kan man förutsätta att den modellen inte kommer se ut som den många banker använder sig av idag, med statslåneräntan som jämförelseränta?

"Vi kan inte säga något mer än att det kommer att bli en mer rättvis modell", säger Victoria Ericsson.