"Det här sätter mer press på politikerna att agera. Det är möjligt att Per Bolund kommer säga att de ska köra ett snabbt spår och införa någon ny lag. Det kan bli en fördröjning på ett år att få det här igenom riksdagen och klubba en ny lag", säger Masih Yazdi, analytiker på SEB Equities, till Nyhetsbyrån Direkt.

Enligt SEB:s beräkningar skulle nettoeffekten av ett infört amorteringskrav, mot bakgrund av amorteringarna i Sverige ökat mycket under senare år, stanna på runt 700 miljoner kronor.

"Det finns en generell bild att folk inte amorterar, men så är det inte. Så på kort sikt får det här ingen effekt men om det skapar press på politiker att göra något annat, till exempel att minska ränteavdragen, bör det på lång sikt vara sämre för bankerna", säger Masih Yazdi.

Andreas Håkansson, analytiker på Exane BNP Paribas, menar att beskedet om något är lite positivt för bankerna.

"Jag har aldrig trott att det egentligen skulle påverka bankerna och jag tycker inte heller att Sverige har ett problem med skulderna på hushållssidan. Amorteringskravet hade inte någon direkt påverkan på bankerna när det introducerades och bör inte ha så stor påverkan när det tas bort", säger han.

En annan analytiker menar att ett högre amorteringskrav allt annat lika innebär lägre volymer och bankvinster.

"Beskedet bör ha viss positiv påverkan, även om det är negativt för den finansiella stabiliteten", säger analytikern som väntar sig att FI snart kommer tillbaka i frågan:

"Finansinspektionen måste be regeringen om ett bemyndigande att gå vidare med detta, och eventuellt behöver man lite lagändringar, så jag gissar att det här innebär att allt försenas med ett halvår eller så", säger den analytikern.