"Vi börjar nu leverera på de vallöften vi ställde ut i valrörelsen", sade Andersson vid presentationen av vårbudgeten på onsdagen.

Hon sade att vi nu i världen ser en stark tillväxt som dock ser olika ut på olika håll. En expansiv penningpolitik och lågt oljepris lyfter de avancerade ekonomierna, medan tillväxtländernas tillväxt, exempelvis Kinas, dämpas något de kommande åren. Och även om tillväxten ökar i euroområdet finns det problem kvar där.

Hon konstaterade bland annat att arbetsmarknaden har utvecklats olika i USA och euroområdet i samband med och efter finanskrisen. Den amerikanska arbetsmarknaden har återhämtat sig, medan läget ser annorlunda ut i euroområdet där arbetslösheten ligger kvar på en mycket hög nivå.

Magdalena Andersson noterade att vi har haft en lång period av låg inflation och att detta har försvagat inflationsförväntningarna.

Hon konstaterade att Riksbanken har sänkt reporäntan och nu köper statsobligationer samt att utvecklingen i euroområdet är likartad.

"Det här en signal om att hushåll och företag inte väntar sig att inflationsmålet ska nås i närtid, och det är naturligtvis problematiskt", sade hon.

När det gäller den låga produktivitetstillväxten i Sverige sade hon att regeringen ser en svag produktivitetstillväxt som skär rätt igenom ekonomin och att det är låga investeringsnivåer i det privata näringslivet som ligger bakom, en följd av svag efterfrågan framförallt från euroområdet.

"För att ha en god välfärd är det viktigt med god produktivitetstillväxt", sade hon och tillade att det offentliga kan investera mer.

Den enskilt största risken mot regeringens prognoser för den ekonomiska politiken är en negativ utveckling i euroområdet, men även risk för volatilitet på finansmarknaderna i samband med att Federal Reserve snart väntas höja sina styrräntor. Dessutom kvarstår geopolitiska risker från bland annat Ryssland och Ukraina.

En annan risk är att det byggs upp obalanser i tillgångspriser, exempelvis på bostadsmarknaden.

En "uppåtrisk" är en snabbare återhämtning i omvärlden än väntat, en annan är att den mycket expansiva penningpolitiken kan ge en större "boost" än förutspått på ekonomin samtidigt som de positiva effekterna av det stora oljeprisfallet kan ha underskattats.