På tisdagen lägger Bufferkapitalsutredningen, med utredaren Mats Langensjö, fram sitt förslag om AP-fondernas framtid. AP-fonderna fungerar som det offentliga pensionssystemets buffertkapital att ta av då pensionssystemets försvagas av exempelvis stora pensionsavgångar. Buffertkapitalet är idag uppdelat på fem fonder, AP 1-4 samt AP6.

När dessa fonder skapades så tänkte man sig att fonderna skulle konkurrera med varandra genom olika portföljstrategier - fonderna skulle trigga varandra. Men så har det knappast blivit.

Olikheterna mellan kapitalförvaltningarna har varit försvinnande få, och bristen på samordning har snarare än maktfördelning betytt ökade kostnader. Fonderna har blivit allt mer lika och presterar ungefär lika - lika dåligt. De har år efter år misslyckats med att nå sina uppsatta avkastningsmål.

Enligt utredningen har strukturella problem gjort att fondernas avkastning varje år varit 1 procent lägre än den skulle ha varit om organisationen varit bättre. Det kan översättas till 80 miljarder förlorade kronor för pensionärerna de senaste 10 åren. Enligt beräkningar från Ernst & Young har bristen på samordning av fondernas administration kostat 250 miljoner kronor per år.

Förväntningarna har därför varit höga på Mats Langensjö, som fått huvudansvaret att få bukt med problemen och hitta nya lösningar. Nu är Buffertkapitalstredningen klar och på tisdagsförmiddagen lade han fram sitt förslag till finansmarknadsminister Peter Norman.

Langensjös förslag är officiellt att de fem fonderna ska slås ihop och bli tre. Både administration och förvaltning ska samlas under en ny myndighet, Pensionsreservstyrelsen. Att det blir just tre fonder beror mindre på Mats Langensjös vilja och mer på utredningsdirektivet. Där stod det nämligen från början att AP-fonderna "bör" bli minst tre.

Därför har Mats Langensjö presenterat ett förslag med just tre fonder, men sedan lagt till ett "alternativt" förslag. I det förslaget, som av allt att döma är Langensjös personliga favorit, ska allt kapital - 870 miljarder kronor - samlas i en enda superfond.

"Det skulle ge ännu bättre riskkontroll och mer kostnadseffektiv förvaltning", skriver Langensjö på DN Debatt på tisdagen.

Det förslaget kan te sig kontroversiellt i mångas ögon. Det finns en oro för att en enda superfond skulle orsaka en maktkoncentration på börsen, som i sig riskerar att locka till sig politisk klåfingrighet.

"I ett läge då AP-fondernas samlande ägande på den svenska börsen uppgår till 1,7 procent av det samlade börskapitalet är diskussioner som förevarit om maktkoncentration mindre relevanta", skriver Langensjö som svar på den kritiken.

För att minska farhågorna om maktkoncentration, även om fonderna blir så många som tre, föreslår Mats Langensjö att fondernas samlade ägarandel på den svenska börsen inte ska överstiga sex procent.

Buffertkapitalsutredningens förslag överlämnades till regeringen klockan 10.00 på tisdagen.

"Det är min förhoppning att många med mig nu tar del av utredningens förslag och att vi får en bred och saklig diskussion i denna komplexa fråga som berör så många", säger finansmarknadsminister Peter Norman i en kommentar.