Den svenska inflationstakten (KPI) landade på 0,7 procent i augusti och var därmed oförändrad jämfört med föregående månad. Den underliggande inflationstakten (KPIF), där effekten av räntesatsförändringar räknas av, landade i sin tur på 0,9 procent, vilket var en mindre uppgång jämfört med föregående månad.

Att Sverige fortsatt har en mycket låg inflation kommer inte som någon överraskning, men såväl analytiker som Riksbank hade räknat med att inflationstakten skulle ha tagit ett litet skutt uppåt under augusti. Riksbankens hade i sin superfärska prognos från förra veckan räknat med att KPI skulle bli 1,0 procent och att KPIF skulle landa på 1,2 procent. I realiteten är utfallet tämligen långt från prognosen sett till att prognosen ligger så nära i tiden.

Samtidigt visar färsk statistik att arbetslösheten steg till 7,8 procent i augusti, rensat för säsongnormala variationer. Det innebär i sin tur att vi, efter förra månadens överraskande arbetslöshetsnedgång, åter kan skönja en tydligt och illavarslande trend uppåt för arbetslösheten (se diagram nedan).

I och med dagens siffror så framstår Riksbankens räntesänkning i förra veckan som välbehövlig både sett till inflationsutveckling och arbetslöshet. Däremot riskerar banken att få ökad kritik för att ha agerat för sent. Skulle trenden med stigande arbetslöshet fortsätta samtidigt som inflationen förblir superlåg ökar givetvis trycket på banken att leverera ytterligare räntesänkningar.

Vi räknare med att uppgången i arbetslösheten fortsätter och snarast accelererar under höstmånaderna, samtidigt som knappt något talar för att inflationen skulle ta fart på ens det måttliga sätt som Riksbanken räknar med. Diagrammet nedan tycker vi ger en tydlig bild av Riksbankens dilemma med stigande arbetslöshet och ett synnerligen dämpat inflationstryck. 

Det är givetvis svårt för en centralbank som precis sänkt räntan att undvika en ny räntesänkning när utvecklingen blir sämre än man förutsett. Det är i den rävsaxen som Riksbanken riskerar att befinna sig i under hösten.

Att småhuspriserna, enligt dagens bostadsstatistik från SCB, stiger under köpheta vår- och sommarmånader spelar i sammanhanget mindre roll. Riksbanken tog i och med förra veckans räntebeslut ett steg tillbaka mot en mer traditionell räntepolitik styrd av förväntad inflationsutveckling och mer av allmän ekonomiska utveckling. Att åter börja fokusera på bostadspriser och hushållens skuldsättning ligger sannolikt inte i korten, i alla fall inte i närtid.

Nästa räntebeslut presenteras den 25 oktober och sker inget trendbrott i den globala ekonomin eller att inflationen börjar överraska åt andra hållet så blir det svårt för Riksbanken att undvika en räntesänkning. Till det bidrar dessutom att penningpolitiken i vår omvärld blir allt mer expansiv, vilket i förlängningen riskerar att skapa ett nytt uppåttryck på kronan.

Så nu vänder vi blickarna mot kvällens penningpolitiska beslut från den amerikanska centralbanken. Förväntningarna på att de ska presentera ett paket med nya kvantitativa lättnader har successivt skruvats upp och börjar nu närma sig kokpunkten.

Det innebär i sin tur att det finns en rejäl fallhöjd på börsen om inga sådana åtgärder presenteras. Marknadens förväntningar ligger på ett nytt paket med köp av såväl stats- som bostadsobligationer samt att banken utlovar oförändrad ränta till slutet av 2015.