En strid strömav expansiva penningpolitiska beslut har tagits av en rad centralbanker under dagen. Men att Europeiska Centralbanken (ECB) inte lyckades uppfylla marknadsaktörernas förväntningar har dämpat investeringshumöret.

Det har varit högt uppskruvade förväntningar på veckans centralbanksmöten vilket bidragit till en hygglig riskvilja på de finansiella marknaderna hittills under veckan. Dagens besked från den kinesiska, den brittiska och den europeiska centralbanken innebar också ytterligare stimulanser men var ändå inte tillräckliga för att hålla investerarna på gott humör.

Den kinesiska centralbanken sänkte den ettåriga yuanlåneräntan med 0,31 procentenheter till 6,0 procent. Däremot valde banken att inte sänka de reservkrav som bankerna måste hålla och det var lite av en negativ överraskning.

Den brittiska centralbanken valde i sin tur att låta sin styrränta ligga kvar på 0,5 procent.  Däremot utvidgade banken programmet för köp av statsobligationer med ytterligare 50 miljarder pund till sammanlagt 375 miljarder.  Det här var i sin tur ett väntat besked och marknadsreaktionerna blev därmed måttliga.

Det alla, med stor spänning gått och väntat på, var den (ECB) penningpolitiska beslut som kom under torsdagseftermiddagen.  

Det har under veckan spekulerats friskt kring vilka åtgärder som ECB skulle kunna tänka sig att genomföra. Räntesänkningar, nya generösa lån till europeiska banker (LTRO) och stödköp av statsobligationer i krisdrabbade länder är åtgärder som alla varit uppe på ryktesagendan.

Nu blev det enbart en sänkning av styrräntan med 0,25 procentenheter till 0,75 procent.  Den omedelbara reaktionen på räntebeslutet var besvikelse och europeiska börser liksom euron föll på bred front. Euron handlas numera strax under 1,24 mot den amerikanska dollarn efter att ha startat dagen en bit över 1,25.

ECB-chefen Mario Draghi konstaterar att risken för en svagare europeiska tillväxt ökat under senare tid men att nya lån till banker inte är en lösning på problemet eftersom det snarast är efterfrågan på, inte utbudet av, likviditet som är problemet. Han kommenterade också det faktum att banken så sent som den 26 juni sänkte kraven på de säkerheter som banker måste leverera in för att få låna hos ECB.  

Banker som tidigare tagit lån får dessutom en lättnad i och med räntesänkningen eftersom räntan på de cirka 2 000 miljarder euro som redan lånats ut är kopplad till ECB:s räntor.

ECB kommer också att vara den instans som ska genomföra de marknadsoperationer som de bägge europeiska krisfonderna ESFS respektive ESM planerar. Bland annat kan det bli aktuellt med köp av statsobligationer, men att ECB skulle använda egna resurser för den typen av köp tycks för närvarande ligga långt borta.

Pressen på ECB att leverera nya lättnader lär dock fortsätta att vara stor, något som inte minst dagens negativa reaktion på finansmarknaderna är ett tydligt tecken på.

För svenskt vidkommande kan vi konstatera att Riksbanken numera står allt mer ensam bland centralbanker som inte stimulerar ekonomin med räntesänkningar. Efter dagens ECB-beslut stärks dessutom kronan ytterligare mot euron, efter att ha nått elvaårshögsta redan under gårdagen.

En euro kostar numera kring 8,60 kronor och ECB:s beslut att sänka inlåningsräntan på konton i banken till noll procent bör bidra till att mer likviditet söker sig till Sverige. Det riskerar att trycka upp kronan ytterligare.

Vi närmar oss därmed gränsen för när kronkursen blir en riktigt tung variabel för Riksbanken att ta i beaktande när räntebesluten tas.