Riksbanken sänkte på onsdagsmorgonen sin BNP-prognos för 2017 från 2,7 procent till 2,2 procent. "Ganska mycket", kommenterade finansminister Magdalena Andersson i Visby, 

På en fråga om finansdepartementet gör samma analys sade hon att de nu jobbar med sina analyser.

"Ju mer information vi får, desto bättre analys kommer vi göra. Men jag kommer inte att säga något innan vi ger våra prognoser på Harpsund", svarade hon.

Det faktum att Riksbanken skjuter fram sin räntebana och nu tror att räntorna börjar höjas först under andra halvåret 2017 tror hon inte behöver innebära ännu större risker.

"Anledningen till att de skjuter räntebanan framåt är ju att de ser en dämpning i ekonomin på grund av Brexit, så det är inte nödvändigtvis så att det blir en förändrad riskbild", säger Magdalena Andersson.

Det är svårt att bedöma konsekvenserna av den brittiska omröstningen, det leder till politisk osäkerhet vilket är svårt att hantera för prognoserna, kommenterade Riksbankchefen Stefan Ingves på onsdagsmorgonen. 

Så här långt innebär Brexit betydligt lägre tillväxt i den brittiska ekonomin men för Sverige väntas det bli relativt begränsade effekter på BNP-utvecklingen, även om det finns nedåtrisker.

Det är prognoser som dock sannolikt behöver justeras längre fram, menar Ingves. Det pågår även en diskussion om det europeiska banksystemet, och det ökar också osäkerheten, tillade han.

Riksbankens uppfattning är att den bild de hade i april i stort håller. Den globala återhämtningen fortsätter, om än i något långsammare takt. Den brittiska ekonomin bromsar in men det tar ett tag innan effekterna klarnar. Det är också rimligt att fortsatt vänta sig mycket expansiv penningpolitik från ECB, Federal Reserve och Bank of Japan.

Nedrevideringen för Sveriges tillväxt med 0,5 procentenheter för nästa år beror dels på det brittiska resultatet, dels på att bilden av den svenska tillväxten inte riktigt är densamma som den de hade i april.

Prisuppgångarna har varit breda i Sverige och väntas fortsätta. Vi har haft en period av kronförsvagning och då ökar importpriserna. Inflationsprognosen är samtidigt lite nedreviderad på grund av lägre hyresökningar och lite svagare konjunktur.

Växelkursen spelar fortsatt en viktig roll, och kronan har försvagats en del under de senaste veckornas "stök", samtidigt som vi har ser en lite svagare konjunkturutveckling framför oss.

"De här faktorerna tar i stort sett ut varandra", sade han.

Det viktiga framöver är fortsatt att kronan inte stärks för snabbt eller för mycket, utan stärks ungefär i linje med Riksbankens prognos.

Han upprepade även att Riksbanken har en fortsatt hög beredskap att göra mer, och räknade upp ett antal alternativ. De kan också fortsatt agera mellan mötena.

Angående inflationsförväntningarna sade han att det "alldeles tydligt är på väg upp". Det gäller exempelvis de viktiga förväntningarna på fem års sikt.

"Det är glädjande då det visar att penningpolitiken har effekt i den svenska ekonomin", sade han.

Samtidigt skapar den låga räntan risker i ekonomin, då finansiella aktörer kan "förta sig". En annan långsiktig risk är att hushållens skuldsättning fortsätter att stiga.

Riksbanken skulle kunna höja räntan kraftigt för att stävja detta, men det skulle leda till kronförstärkning som vore skadlig för ekonomin. Därför krävs åtgärder inom andra områden, det krävs en lämplig "policymix" med agerande inom makrotillsynen.