Den svenska BNP-tillväxten landade på imponerande 4,6 procent under årets tredje kvartal. Det var betydligt högre än förväntningarna, som låg på en tillväxt runt 3,5 procent. Tittar man på detaljerna är tillväxten inte lika imponerande, men Riksbanken kommer ändå att ställas inför ett rejält dilemma på det penningpolitiska mötet den 19 december.

Det första som ska påpekas i dagens siffror är att det faktiskt var lageruppbyggnaden som var den största överraskningen. Här hade de flesta räknat med att företagen skulle ha dragit ner på lagren, men istället ökade de under kvartalet. Lite längre fram betyder det här att lagerstocken ska korrigeras, vilket i sin tur kommer att ge ett negativ bidrag till tillväxten.

Två tillväxtkomponenter som var svagare än väntat var investeringar och privatkonsumtion. Tillväxten i dessa två komponenter sjönk kraftigt jämfört med andra kvartalet. Det är ingen bra signal om vi väljer att blicka framåt. Oron i vår omvärld gör att såväl investeringar som privat konsumtion troligen kommer att utvecklas svagare framöver.

En mycket positiv överraskning var dock att exporten steg med hela 8,2 procent, vilket var en bit över förväntningarna. Däremot steg importen med måttliga 3,8 procent. Eftersom importen är en minusfaktor på tillväxten så blev det ett rejält bidrag till tillväxten från vår handel med utlandet. Exportnettot gav ett BNP-bidrag på hela 2,5 procentenheter.

Sammanfattningsvis är det bara att bocka och buga för fantastiska tillväxtsiffror. Snabba konjunkturindikatorer och sammansättningen av BNP-tillväxten gör dock att vi ändå höjer ett varnande finger för tillväxten framöver. Den kommer att bromsa in rejält under årets sista kvartal.

Dagens tillväxtsiffra kommer givetvis att väga tungt som underlag när direktionsmedlemmarna diskuterar förändringar i ränta och räntebana vid nästa möte. Och skulle vi bara utgå från den så vore det givet att ingen räntesänkning är aktuell.

Men Riksbanken ska trots allt vara framåtblickande och då finns det fortfarande argument kvar för en räntesänkning. Oron i vår omvärld och svagare konjunkturindikatorer borde väga tyngre i deras avgörande.

Skulle Riksbanken ändå välja att avstå från en räntesänkning vid nästa möte så tror vi att man kommer att få äta upp ett sådant beslut. Det mycket väl kan bli så att banken då måste sänka sin styrränta med 0,5 procentenheter i februari.