Finansinspektionen, Finansdepartementet och Riksbanken meddelade på fredagen att man tänker lägga fram förslag för att ytterligare öka storbankernas kapitaltäckningsgrad, det vill säga tvinga dem att ha större andel eget kapital i kassan. Detta för att ytterligare öka stabiliteten i de banker som anses systemviktiga.

Internationellt har det redan tagits fram ett regelverk, Basel III, som innebär att bankernas eget kapital och likviditet måste öka. Men regeringen vill nu alltså att Sverige går ännu längre och har högre kapitaltäckningsgrad för Nordea, SEB, Swedbank och Handelsbanken än vad Basel III kräver.

"Den svenska banksektorn är stor i förhållande till svensk ekonomi. Det är rimligt att länder med stor banksektor har högre krav på sina banker. Dessutom har svenska banker ett starkt beroende av marknadsfinansiering i utländsk valuta, vilket gör systemet utsatt", säger finansmarknadsminister Peter Norman på en presskonferens på fredagen.

Idag ligger minimikravet på ett så kallat kärnprimärkapital på 2 procent. När Basel III införs ökar kravet till 7 procent. Enligt regeringens, FI:s och Riksbankens förslag ska kärnprimärkapitalet 2013 ligga på 10 procent och 2015 på 12 procent.

Peter Norman framhåller att dessa krav endast gäller de fyra storbankerna, och att förslaget kan öka konkurrensen på den svenska bankmarknaden.

"Idag är det dyrare för mindre aktörer att låna än det är för storbankerna. Det påslag vi vill införa gäller endast storbankerna, vilket skulle betyda att det blir de mindre bankerna som får billigare att låna. Det tror vi är positivt för konkurrensen på den svenska bolånemarknaden", säger Peter Norman.

Men vem är det som ska betala kalaset?

"Vi har fått indikationer från bankerna att det är kapitalägarna, aktieägarna, som om det behövs får skjuta till kapital. Men vad vi förstår ligger bankernas kärnprimärkapital ungefär på de här nivåerna som vi förespråkar redan idag", säger Peter Norman.

Tidigare har bolånekunderna fått bära den stora bördan när bankerna ska öka sitt egna kapital. Om bankerna måste öka det igen, vad säger att det inte är bolånekunderna som återigen får ta smällen?

"Vi har gett Finansinspektionen i uppdrag att övervaka att så inte blir fallet. Ser vi den utvecklingen så är vi inte främmande för att ta till åtgärder.

Vad kan det vara för åtgärder?

"Det får vi återkomma till", säger Peter Norman.

Hos bankerna själva verkar förslaget med högre kapitaltäckningkrav tas emot försiktigt positivt.

"Vi har redan idag så höga kapitaltäckningskrav som regeringen vill införa från 2013", säger Thomas Backteman kommunikationschef på Swedbank. Men han förnekar att anledningen till det är att man redan börjat ta ut stora marginaler på bolån.

Däremot tycker han att svenska bolånetagare måste ändra inställning:

"Bolånetagare i Sverige måste vara beredda på att få högre kostnader för bolån framöver. Det kommer i framtiden bli dyrare att låna pengar, inte minst för att vi vill harmonisera den svenska bolånemarknaden med den inom EU, där det är mycket dyrare för folk att låna till sitt boende", säger Thomas Backteman.

Marknaden tog emot regeringens förslag med viss nervositet. Swedbank och SEB föll cirka 2 procent och Handelsbanken 1 procent. Mest föll indextunga Nordea, 3 procent, och som därmed bidrog till att sänka fredagsbörsen.

Nordea var dock snabbt ute och försökta lugna investerarna genom att deklarera att bankens utdelningspolicy inte kommer att påverkas av de höjda kapitaltäckningskraven. Bankens pressansvarige, Erik Durhan, säger till placera.nu:

"Vi uppfyller redan idag de krav som gäller för 2013 och vi ser inte att vi inte skulle kunna uppfylla de krav som föreslås till 2015."

Men att öka det egna kapitalet kostar ju. Vem ska betala?

"Det här är en branschspecifik fråga, som vi inte kan svara på", säger Erik Durhan kort och hänvisar till Svenska Bankföreningen.

På Svenska Bankföreningen ställer man sig försiktigt positiv till förslaget. Dock skriver man i ett uttalande:

"Kostnaden för de högre kraven på kapital kommer att påverka svenska bankers möjlighet att skaffa kapital för att finansiera den reala ekonomin, med följdeffekter på kapitalförsörjning, tillväxt och arbetstillfällen."