Svensk BNP ökar med 4,6 procent i år, 3,8 procent nästa år och 3,6 procent 2013. Det skriver regeringen i vårbudgeten, som presenterades på onsdagen.

I höstbudgeten spådde regeringen att BNP skulle öka med 3,7 procent i år för att sedan öka med 3,4 procent nästa år och 3,3 procent 2013.

Den 3 mars presenterade finansminister Anders Borg nya prognoser. Regeringen såg då en BNP-tillväxt på 4,8 procent i år, 3,5 procent 2012 och 3,2 procent 2013.

Regeringen räknar med att det finansiella sparandet uppgår till +0,3 procent av BNP i år, +1,8 procent nästa år och +2,8 procent 2013.

I höstbudgeten var regeringens bedömning att det finansiella sparandet skulle uppgå till -0,4 procent av BNP i år, +1,0 procent nästa år och +2,0 procent 2013.

Den öppna arbetslösheten väntas uppgå till 7,3 procent av arbetskraften i år för att sedan sjunka till 6,6 procent 2012 och 5,8 procent 2013. Sedan fortsätter arbetslösheten att sjunka och för att 2015 ligga på 4,9 procent.

I prognosuppdateringen den 3 mars var motsvarande prognoser 7,4 procent i år, 6,7 procent 2012 och 5,9 procent 2013. År 2015 väntades en arbetslöshet på 4,8 procent.

Inflationen, mätt som KPI, väntas uppgå till 2,5 procent i årsgenomsnitt 2011, 2,0 procent 2012 och 2,8 procent år 2013.

I mars spådde regeringen att KPI-inflationen skulle uppgå till 2,4 procent i år, 1,9 procent 2012 och 2,4 procent 2013.

KPIF väntas öka med 1,1 procent i årsgenomsnitt i år, 1,2 procent 2012 och 1,9 procent år 2013.

Riksbankens reporänta väntas vara 2,25 procent i slutet av 2011, 3,25 procent vid utgången av 2012 och 3,75 procent vid utgången av 2013.

Motsvarande prognoser i höstbudgeten var 2,25 procent i slutet av 2011, 3,25 procent vid utgången av 2012 och 3,50 procent vid utgången av 2013.

Under perioden 2011-2014 antar regeringen beräkningstekniskt inkomster på 25 miljarder kronor per år från försäljning av statlig egendom, inklusive avyttring av aktier i statligt ägda bolag. Det skriver regeringen i vårbudgeten.

I höstbudgeten antog regeringen också beräkningstekniskt inkomster på 25 miljarder kronor per år från försäljning av statlig egendom, inklusive avyttring av aktier i statligt ägda bolag.

Regeringen skriver att den avser att analysera förutsättningarna för fortsatta försäljningar av statligt ägande i bolag mot bakgrund av dess förändrade mandat i frågan. Regeringen avser att i samband med budgetpropositionen för 2012 föreslå eventuella revideringar av det beräkningstekniska antagandet avseende försäljningar av ägarandelar i statliga bolag.

För 2015 antas beräkningstekniskt inga försäljningsinkomster.

Regeringen ser ett "något större" reformutrymme 2012 än vad regeringen räknade med i höstbudgeten. Reformutrymmet ökar sedan successivt under de kommande åren.

I höstbudgeten kommer regeringen att prioritera ytterligare jobbskatteavdrag och höjd nedre skiktgräns för statlig inkomstskatt kombinerat med sänkt inkomstskatt för pensionärer och sänkt restaurangmoms.

För att säkra ett robust finansiellt system kommer regeringen också att pröva åtgärder som motverkar risker kopplade till hushållens skuldsättning respektive bankernas risktagande och exponering i utlandet. Möjligheterna att öka kraven på bankernas egna kapital ska ses över och regeringen menar att övergångsreglerna för de svenska bankernas kapitaltäckning bör förlängas så att kapitaltäckningskraven inte blir lägre än i dag.

Det kan även behövas ytterligare åtgärder för att möta kvarvarande brister inom utbildningssystemet och politiken ska riktas in på att fortsätta stärka kvaliteten, tillgängligheten och valfriheten i sjukvården och äldreomsorgen samt förbättra utsatta barn och ungdomars situation. Dessutom vill regeringen fortsätta att förbättra resultaten och effektiviteten i rättsväsendet.

Regeringen också vill förbättra förutsättningarna för att driva företag, arbeta och bo i alla delar av landet.

Regeringen påpekar att alla dessa åtgärder beror på om det uppstår ett reformutrymme och regeringen ser skäl för att ha en marginal för negativa risker.

Enligt en promemoria om skatteförändringar som ska ut på remiss inför höstbudgeten beräknas ett femte steg i jobbskatteavdraget kosta 12 miljarder kronor, sänkt statlig inkomstskatt (höjd skiktgräns) beräknas kosta 3 miljarder kronor och ytterligare sänkt skatt för pensionärer beräknas kosta 2,3 miljarder kronor.