På bara tre månader har vinstprognoserna på de svenska storbolagen justerats ned med totalt 6 procent. Prognoserna för nästa år har samtidigt sänkts med 7 procent. Trots de stora nedjusteringarna har Stockholmsbörsens storbolagsindex under samma period stigit med 14 procent.

När man räknar samman snittsprognoserna för de 73 bolag som SME Direkt sammanställer vinstprognoser på väntas årets totala vinstsumma efter skatt uppgå till 281,9 miljarder kronor. Det är 24 miljarder kronor eller 8 procent under fjolårets utfall. Utvecklingen följer en regional trend där prognosutvecklingen för närvarande är negativ i stora delar av Europa.

Att börsen stiger samtidigt som vinstförväntningarna sjunker förklaras i allt väsentligt av ökad riskvillighet bland placerarna. Amerikanska VIX-index, som är ett mått på framåtblickande volatilitet, har under samma mätperiod sjunkit från 25 till strax över 13 och ligger därmed på sin lägsta nivå sedan sommaren 2007.

De stigande riskpreferenserna, eller omvänt minskande oron för risk, anses av många hänga samman med ECB:s fortsatt hårdnackade linje att försvara euron till sista blodsdroppen.

Kombinationen av stigande kurser och sjunkande prognoser har lett till att börsen blivit "dyrare" under sommaren. Översatt till p/e-tal betyder vinstprognoserna att Stockholmsbörsen, mätt som dessa 73 bolag, i dagsläget uppgår till 14,3 gånger årets vinst. 2013 väntas de samlade vinsterna öka till 331,7 miljarder kronor motsvarande ett p/e-tal på 12,1.

Det kan vara värt att ha utdelningarna i bakhuvudet under hösten. Börsen har gått starkt en period utan något stöd i förändringarna av vinstestimaten. Återkommer oron till aktiemarknaden med stigande riskpremier kommer många placerare att börja kasta blickar åt högutdelarna.

Enligt snittet av de prognoser som SME Direkt samlar in väntar sig analytikerna att årets samlade nettovinster sjunker med 8 procent från 305,9 miljarder kronor 2011 till 281,9 miljarder kronor i år.

Ungefär en fjärdedel av den samlade prognosjusteringen på 24 miljarder kronor kan hänföras till Nokia. Efter bolagets minst sagt ljumma halvårsrapport har analytikerna dragit ned årets prognos med ungefär 0,7 miljarder euro till en förlust på 3,1 miljarder euro efter skatt.

Bland övriga stora bidrag märks Teliasonera, vars nettovinstprognos dragits ned 1,6 miljarder kronor senaste kvartalet till 17,4 miljarder. I början mätperioden drog analytikerna upp sina prognoser på bolaget. Men i mitten av juli meddelades en nedskrivning av goodwill på 3 miljarder kronor och i halvårsrapporten drog ledningen ned årets guidning på såväl tillväxten som lönsamheten.

Mot strömmen av prognossänkningar under senaste tre månaderna har bankerna gått. Enligt SME Direkt har analytikerna i snitt dragit upp SEBs vinstprognos för 2012 med ungefär 700 miljoner kronor eller 8 procent. För Nordea är motsvarande ökning  cirka 1 miljard kronor eller 4 procent.

I Swedbank och SHB är årets vinstprognoser mer eller mindre oförändrade jämfört med för tre månader sedan.

En överblick över hur prognoserna fördelar sig på branschnivå visar att finansrelaterade aktier (banker samt Intrum Justitia och JM, varav de senare med marginell inverkan)som grupp betraktat är billigast mätt på årets vinstprognoser. Finansaktierna värderas i snitt till 10 gånger årets vinst. Även om det låter billigt kan man konstatera att branschen inte väntas öka sina samlade nettovinster med mer än 10 procent fram till 2014.

P/e-talsvärdering och väntad vinsttillväxt i olika branscher. Telekom ingår inte i sammanställningen eftersom Nokias prognosticerade förluster  omöjliggör meningsfulla jämförelser. (Källa: SME Direkt)  

Jämfört med hälsorelaterade aktier är det ändå en hygglig utveckling. Branschen värderas i snitt till 11,3 gånger årets väntade vinster medan väntad vinsttillväxt fram till 2014 är skrala 7 procent. Men då ska man komma ihåg att det beror på att jätten Astra Zeneca förrycker siffrorna.

Rensat för den svensk-brittiska läkemedelsjätten skulle återstoden av branschen - Elekta, Meda och Getinge - placera sig närmare olje- och gasbolagen med en vinsttillväxt på cirka 45 procent och en värdering kring p/e 17.

Grafen ovan visar ändå ett positivt samband mellan värdering och väntad vinstökning. Två branscher sticker ut: consumer service och basic material, eller på svenska konsumentvaror och råvaror.

Att Consumer services har så hög värdering beror på att normalt högvärderade H&M står för tre fjärdedelar av gruppens nettovinst, samt att flera andra bolag i sektorn som SAS och Kappahl dras med stora lönsamhetsproblem.

Råvarubolagen med sin generellt sett höga konjunkturutsatthet brukar normalt värderas försiktigt. Trots att branschens samlade nettovinst väntas öka mer än konsumentbolagens fram till 2014 är värderingsmultipeln, p/e-talet, bara hälften så hög.

Lägger man till hur prognosförändringarna slagit på branschnivå under de senaste tre månaderna framträder en något annorlunda bild av råvarubolagen. Tillsammans med teleoperatörerna och hälsovärdsrelaterade företag är råvarubolagen den grupp som fått se de största nedjusteringarna senaste tre månaderna.

Exempelvis Boliden har fått se sin snittprognos dragits ned från 3,6 till 3,2 miljarder kronor i väntad nettovinst 2012.

Många placerare söker högutdelande aktier som säkra alternativ. Det finns investerarinriktningar som anser att oavsett redovisad vinstutveckling är det till syvende och sist vad som de facto delas ut till aktieägarna som avgör ett företags värde.

P/e-tal 2012 och väntad genomsnittlig direktavkastning 2012-14. Låg värdering och hög direktavkastning går inte alltid hand i hand på grund av skillnader i investeringsbehov. (Källa: SME Direkt)

Som ett tankeexperiment har vi i sista grafen valt att kombinera två relativa mått: p/e-talet och den väntade direktavkastningen. Sett över tiden borde det vara ett negativt samband eftersom det är vinsten som delas ut och ju högre vinstmultipel, desto lägre blir direktavkastningen (utdelning dividerat med aktiekurs).

De avvikelser från teorin som vi ser i grafen speglar i allt väsentligt skillnader i investeringsbehov i olika branscher. Olje- och gasbolag som Lundin Mining och Alliance Oil väntas göra stora vinstökningar fram till 2014 men inte dela ut ett enda öre, enligt analytikernas snittprognoser. 

I sammanställningen ser inte längre hälsovårdsrelaterade aktier så pjåkiga ut men det beror på att Astra Zeneca, branschens verkliga koloss på lerfötter, väntas dela ut mycket pengar närmaste åren. Elekta, Getinge och Meda ligger på lägre väntade utdelningsnivåer.

Teleoperatörerna ses allmänt som kassakor; rör sig trögt framåt men mjölkar bra. Tele2 är det bolag som sticker ut som särklassigt bästa utdelnare - om analytikerna träffar rätt i sina prognoser. Snittet för de kommande tre årens direktavkastning ligger på 10,6 procent. 

Det kan vara värt att ha utdelningarna i bakhuvudet under hösten. Börsen har gått starkt en period utan något stöd i förändringarna av vinstestimaten. Återkommer oron till aktiemarknaden med stigande riskpremier kommer många placerare att börja kasta blickar åt högutdelarna.