Nya studier tyder på att de höga svenska bostadspriserna i stor utsträckning kan förklaras av fundamentala faktorer, det vill säga att det finns naturliga ekonomiska förklaringar till den prisstegring som skett.

Det skriver Riksbanken i en utredning om riskerna på den svenska bostadsmarknaden som publicerades på tisdagen.

"Det handlar exempelvis om att hushållens inkomstutveckling varit god, att realräntan sjunkit och att utbudet av bostäder inte ökat speciellt mycket. I många länder ökade även byggandet av bostäder kraftigt före krisen, vilket förvärrade problemen när krisen väl kom", skriver Riksbanken.

Vissa studier tyder dock på att man bör vara försiktiga med att dra alltför stora växlar på den typen av bedömningar.

"Exempelvis rådde det delade meningar om huruvida den amerikanska bostadsmarknaden var övervärderad eller inte i stort sett ända fram till dess att priserna började falla", skriver Riksbanken.

I analyserna i rapporten konstateras att förändringar i bostadspriser påverkar hushållens konsumtion, ett kraftigt prisfall kan leda till att hushållen prioriterar att amortera bolånen framför att konsumera.

Analyserna visar också att andelen bostadslån med rörlig ränta har ökat "relativt mycket" på senare år, vilket har gjort hushållen mer räntekänsliga. Det har i sin tur ökat penningpolitikens möjligheter att påverka samhällsekonomin.

"Med tanke på att bostadsmarknaden utvecklats på ett annat sätt i Sverige än i många andra länder är detta en uppgift som brådskar. Skulle det exempelvis visa sig att bostadspriserna och skulduppbyggnaden hos hushållen fortsätter att öka, så bör Riksbanken och andra myndigheter vara beredda att agera. Vi bör därför fortsätta att förbereda åtgärder som snabbt, och på ett samordnat sätt, kan implementeras om så skulle bli nödvändigt", skriver Riksbanken.

Utredningen visar samtidigt på behovet av relevant och tillförlitlig statistik för att i ett tidigt skede få indikationer om risker håller på att byggas upp. Riksbanken har på senare år ökat ansträngningarna för att samla in data för analys, men det finns ett antal områden där statistiken behöver utvecklas.

Utredningen vill se mikrodata på hushållens bostadslån, av samma detaljnivå som Finansinspektionens bolåneundersökning.

Dessutom behövs mikrodata över hushållens reala tillgångar, i dagsläget vilar analysen på taxeringsvärden och om den nu pågående debatten leder till att taxeringsvärdena tas bort bör en registerbaserad statistik över fastighetsvärden utvecklas.

Riksbanken konstaterar att utredningen inte ger svar på alla frågor, vilket å andra sidan inte betraktas som speciellt överraskande. Frågorna är komplexa och inom många områden pågår intensivt internationellt forskningsarbete.