Det finns orosmoln i Europa som skuggar svensk ekonomi och en viktig fråga för det penningpolitiska beslutet i juli var hur den oväntat starka svenska utvecklingen ska ställas mot den ökade oron för en sämre utveckling i euroområdet.

Direktionen var enig om att räntan behöver vara låg för att stimulera ekonomin. Det finns dock skillnader i synen på hur expansiv penningpolitiken bör vara.

Det sade Riksbankschef Stefan Ingves i en sammanfattning av den penningpolitiska diskussionen vid mötet den 3 juli, enligt protokollet som publicerades på onsdagen.

Vid mötet lämnades reporäntan oförändrad på 1,50 procent, och räntebanan reviderades ned något.

Redan känt var att ledamöterna Karolina Ekholm och Lars EO Svensson reserverade sig mot räntebeslutet och mot räntebanan vid mötet. De förordade att reporäntan skulle sänkas 50 punkter och att räntebanan skulle vara lägre än den som majoriteten röstade för.

Stefan Ingves sade vidare att majoriteten av ledamöterna var av uppfattningen att man inte helt kan bortse från de risker som kan uppstå när man har en låg ränta under en lång tid och nämnde i sammanhanget hushållens höga skuldkvot och de sårbarheter den skapar för ekonomin.

För övrigt råder det enighet om att den faktiska arbetslösheten nu är högre än den långsiktigt hållbara arbetslösheten, även om det finns olika bedömningar av nivån på denna. Det finns också olika bedömningar av vad penningpolitiken i dagsläget kan åstadkomma vad gäller utvecklingen i arbetslösheten.

Riksbanken lät som sagt räntan ligga i början av juli, men placera.nu:s makroanalytiker Pekka Kääntä såg tydliga signaler på att en sänkning är att vänta i höst. Läs hans kommentar till räntebeslutet här.