Med en världskonjunktur

i gungning, snabbt fallande export och stegrande arbetslöshet ser utsikterna för den närmaste tiden betydligt dystrare ut för svensk detaljhandel vars tillväxt bromsat in rejält. HUI räknar ändå med att försäljningen i detaljhandeln kommer att öka svagt.

Anledningen till att

handeln kan hålla sig flytande är de stimulanser hushållen fått i form av sänkt skatt, sänkt ränta och sjunkande inflation.

Dessa konsumtionsinjektioner

väger ännu så länge tyngre än den kraftigt utbredda pessimismen och ökat sparande. HUI spår att den totala detaljhandeln kommer öka med 0,5 procent i fasta priser i år och stiga 1,5 procent 2010.

I decemberprognosen

spådde HUI att den egentliga detaljhandeln skulle vara oförändrad i fasta priser under 2009 och stiga med 1,0 procent under 2010.

HUI konstaterar

att dagligvaruhandeln, vars konjunktursvängningar är betydligt försiktigare än för många andra branscher, klarar sig traditionellt sett bra i lågkonjunktur.

Det finns många

andra varor att spara in på innan konsumenten väljer att spara in på maten. Dessutom syns ännu inga förändringar i konsumtionsmönstren. Försäljningen av premiumprodukter går fortsatt bra.

Det faktum att

konsumenten väljer bort många av de kapitaltunga köpen som bilar, resor, byggvaror etc frigör dessutom kapital, pengar som kan komma livsmedel till del.

I takt med att

arbetslösheten ökar väntas samtidigt lågprishandeln börja ta större andelar av dagligvaruhandelns försäljning som helhet. Prisutvecklingen i dagligvaruhandeln väntas avta från dagens höga nivåer.

Anledningen till

detta är att effekterna av de fenomen som tidigare höjt priserna nu börjar klinga av. Världsefterfrågan är svagare, tillväxten har stannat av och energipriserna ligger på betydligt lägre nivåer.

Prisökningarna torde

därmed i stort sett kunna försvinna helt. På sikt kommer sannolikt de strukturella förändringarna återigen att bidra till att priserna går upp, spår HUI.

Vad gäller

sällansköpsvaruhandeln är problemet att konsumenten buffrar för sämre tider. Anledningen är främst oron för arbetslöshet som ger en historiskt hög sparkvot.

Tydligast är

nedgången inom de kapitaltunga branscherna som möbler, byggvaror och elektronik. Dessa branscher försvagas också av att bostadsmarknaden ännu är svag.

Frågan är om

en låg ränta kan få den kapitaltunga konsumtionen att återigen ta fart. Sannolikt krävs att husmarknaden stabiliseras.

"Bedömningen är

att de kraftiga försäljningsminskningarna avtar under hösten, men att helåret 2009 ändå resulterar i en minskning med 3 procent för de kapitaltunga branscherna möbler, elektronik och byggvaror", skriver HUI, som spår att prisminskningarna under 2009 avtar jämfört med tidigare år.

HUI skriver att den

förstärkta köpkraften hos de hushåll som behåller jobben ger skäl att tro på en uppgång i den totala detaljhandeln under 2009 och 2010, trots de bistra tiderna med fler varsel och ökad arbetslöshet.

En annan anledning

till att detaljhandelns försäljning ökar under 2009 är att fallet i hushållens förtroende för den egna ekonomin stannat av. Detaljhandelns utveckling bestäms i hög grad av hushållens syn på den egna ekonomin, vilket är en av anledningarna till att HUI gör bedömningen att detaljhandelns tillväxt landar på plus i år.

Andra faktorer är

förändringen av den disponibla inkomsten och förändringen i antalet sysselsatta. Sysselsättningen minskar visserligen, men den disponibla inkomsten ökar så pass mycket att detaljhandelns utveckling torde landa på plus.

HUI tror också

att arbetslösheten inte blir lika omfattande under rådande lågkonjunktur som under 1990-talet. Än viktigare är att förändringen i antalet arbetslösa blir mindre, då uppgången i arbetslösheten startar från en högre nivå.

Bortfallet i köpkraft

hos konsumenten blir därmed inte lika stort och effekterna för handeln inte lika påtagliga, skriver HUI. HUI spår att BNP-tillväxten i Sverige kommer att uppgå till -2,0 procent i år och +1,0 procent 2010.

NYHETSBYRÅN DIREKT