Sällan har förväntningarna och spänningen på finansmarknaden varit så uppskruvade som inför dagens ECB-möte med efterföljande presskonferens. ECB-chefen lyckades dock inte uppfylla förväntningarna, utan vaga löften om åtgärder, krav på EMU-politiker och en fortsatt skeptisk Bundesbank möttes av besvikelse på finansmarknaderna.

Förra veckans löften från ECB-chefen Mario Draghi att ECB skulle göra allt som är nödvändigt för att hålla euron och under armarna har bidragit till globala börslyft och till sjunkande räntor i krisdrabbade länder. Men efter dagens presskonferens framgår att det fortfarande återstår ett antal hinder innan ECB kan börja agera mer kraftfullt på finansmarknaderna för att om möjligt hindra den stegrande finansiella paniken kring länder som Italien och Spanien.

Visserligen återupprepades löftet om att ECB kommer att göra vad som krävs och att alla medel står till förfogande för att uppfylla målen om finansiell stabilitet och stötta en stapplande ekonomi. Och när ECB väl skrider till verket så kommer insatserna att vara tillräckligt stora för att uppnå de uppsatta målen. ECB-chefen poängterar dessutom att de åtgärder som planeras ligger inom bankens mandat.

Men efter presskonferensen famlar vi fortfarande i mörkret efter både vilka åtgärder som kan bli aktuella och i vilken omfattning. ECB arbetar dock med en modell för interventioner på finansmarknaden som kommer att bli presenterad inom de kommande veckorna.

Samtidigt passar Mario Draghi tillbaka bollen till politikerna i EMU-området.

Det första kravet som ECB ställer för att börja köpa obligationer är det självklara kravet att krisländerna fortsätter sin finansiella konsolidering.

Det andra kravet är att krisfonderna EFSF/ESM aktiveras och får mandat att köpa obligationer på primärmarknaden medan ECB då kan agera på andrahandsmarknaden och främst kommer att koncentrera sina köp i den korta änden av räntekurvan.  Om EFSF/ESM ska ges banklicens är dock en fråga för politikerna och Draghi gav inget direkt svar på om en sådan nyordning även skulle ge den nya banken tillträde till finansiering via ECB.

Dessutom vill man att frågan om senioritet, alltså prioritetsordningen i vilken långivarna får tillbaka sina pengar, ska lösas. Vår tolkning är att ECB vill att krisfonderna inte ska ges senioritet eftersom det sannolikt skulle bidra till att skrämma bort privata investerare och därmed begränsa effekten av ECB:s obligationsköp. 

Summan av kardemumman blir därmed att ECB visserligen står beredd att agera genom obligationsköp men att vi står inför några veckor av osäkerhet om huruvida EMU-politikerna kommer att leverera de förutsättningar som ECB kräver.

Dessutom motsätter sig fortfarande Bundesbank via chefen Jens Weidman att ECB börjar köpa obligationer. Det gäller därmed att hitta en modell för obligationsköpen som uppfyller kraven från både Bundesbank och tyska lagstiftare.

Det är en inte helt enkel ekvation att lösa och att inte minsta tillstymmelse till lösning presenterades på torsdagen bidrar säkert i hög grad till sura börser och en svagare euro.