Det visar statistik från affärs- och kreditupplysningsföretaget UC.

Sedan mitten av 2000-talet har privatpersoners skulder hos Kronofogden vuxit med över 7 miljarder kronor. Men samtidigt som den totala skuldbördan ökar så har antalet skuldsatta personer minskat.

"Sammantaget kan man säga att den svenska betalningsmoralen överlag är god. Detb är dock en grupp som missköter sina betalningar, och denna grupp drar dessvärre på sig fler skulder", säger Roland Sigbladh, marknadschef på UC.

Framför allt är det bland de yngsta och de äldsta i befolkningen, yngre än 30 och äldre än 60, som skulderna ökar. Personerna över 60 år har dock närmare tio gånger så stora skulder som den yngsta gruppen.

"Att den äldsta gruppens skulder ökar mest har en naturlig förklaring i att de har hunnit samla på sig flest krediter under årens lopp", säger Roland Sigbladh.

Det finns också tydliga skillnader i skuldbördan vad gäller kön och region. Personer boende i storstadsregionerna är överrepresenterade, liksom män, som svarar för cirka 75 procent av alla skulder.

Ökningen består uteslutande av skulder till följd av enskilda mål, exempelvis kontokortsskulder, banklån och hyresskulder.

"En hel del av skulderna skulle kunna undvikas om kreditgivarna hade tillräckligt bra riskhanteringssystem för att göra rätt bedömning av risker. Då skulle personer som missköter sina krediter inte lika enkelt få låna pengar. En situation där redan skuldsatta personer beviljas lån de inte kan betala tillbaka gynnar i förlängningen vare sig låntagare eller långivare", säger Roland Sigbladh.