Bolag listade i Sverige har hittills i år tagit in hela 21,4 miljarder kronor i företrädesemissioner. Det är långt mer än motsvarande perioder de senaste åren och beror till stor del på Electrolux (9,1 mdr) och Intrum (6,0 mdr).

Rensat för dessa två jätteemissioner handlar det om 6,4 mdr kr totalt, vilket är ett steg nedåt jämfört med fjolåret.

Antalet emissioner har blivit färre, vilket till stor del är en konsekvens av alla avnoteringar som skett på smålistorna.

Detta är en trend som påbörjades andra halvåret 2024. Exempelvis lämnade 43 förlustbringande bolag den noterade miljön 2025, med konkurs (18) och tvångsavnotering av handelsplatsen (13) som de vanligaste skälen. Samtidigt har ytterst få nya bolag tillkommit.

I många fall lämnar bolagen numera även självmant listorna, då styrelserna inte anser att fördelarna med notering väger upp för nackdelarna.

I klarspråk handlar det ofta om att tillgången till nytt kapital via emissioner bedöms så pass låg att styrelserna frågar sig varför bolaget ska vara noterat. Särskilt i de fall likviditeten i aktien är låg, vilket är mycket vanligt på First North, Spotlight och NGM.

Emissionsguiden har granskat 91 av de 102 företrädesemissioner som genomförts i år.

I snitt har vi delat ut 3,3 nettoflaggor (negativa minus positiva flaggor), vilket är aningen lägre än samma period ifjol (3,5).

Det som tydligt sticker ut i år är lägre emissionsrabatter, utspädning och emissionskostnader.

Det pekar mot att kvaliteten på den genomsnittliga företrädesemissionen överlag har blivit något bättre.