Efter publiceringen av gårdagens protokoll från den amerikanska centralbankens senaste räntemöte skedde en snabb omsvängning av riskviljan på finansmarknaderna. Protokollet visade att det var betydligt fler av Federal Reserves direktionsledamöter (många ledamöter enligt texten i dokumentet)  som såg behovet av ett nytt penningpolitisk paket närma sig, framför allt i form av nya köp av obligationer (QE3). Dessutom var det flera av ledamöterna som uttryckte sig optimistisk kring de positiva ekonomiska effekterna av nya satsningar.

Det var ett något överraskande besked för marknadens aktörer eftersom hygglig amerikansk makrostatistik har tonat ner förväntningarna på nya penningpolitiska stimulanser. Man ska dock ha i minnet att det penningpolitiska mötet hölls 31 juli ¿ 1 augusti. Sedan dess har vi fått se både starkare sysselsättnings- och detaljhandelssiffror som på marginalen kan få en del av direktionsledamöterna att avvakta. Detta eftersom flera framhöll just svag köplust och bristande framtidstro bland hushållen som skäl att stimulera ytterligare. 

Den 13 september håller Federal Reserve nästa penningpolitiska möte, och för att inte ett beslut ska hamna alltför nära presidentvalet så tror flera externa bedömare att det då kan bli aktuellt med med nya stimulanser. Då kommer dessutom åtgärderna i hygglig tid innan den finanspolitiska åtstramning som USA:s ekonomi står inför efter årsskiftet om ingenting radikalt sker på budgetområdet innan dess.

Åt det mer negativa hållet för riskviljan drar dock de konjunktursignaler som flutit in från andra delar av världen under de senaste dagarna, Vi såg redan under torsdagen hur svaga japanska exportsiffror fick världens börser på fall och under natten kom bistra besked avseende den kinesiska ekonomin. Storbanken HSBC:s inköpschefsindex för industrin backade till 47,8, vilket är 9-månaderslägsta. Men även i det här fallet var det hoppet om ekonomisk-politiska stimulanser som fick de asiatiska börserna på bättre humör.

I EMU-området ser vi visserligen en viss stabilisering av inköpschefsindexet för industrin, som steg från 44,0 i juli till 45,3 i augusti enligt förmiddagens siffror. Dagens preliminära siffra betyder dock fortfarande att industrin befinner sig i en  tämligen stark negativ trend och extra oroande är att indexet för tjänstesektorn föll ytterligare till 47,5 i augusti. Här var det framför allt det tyska indexet som överraskade negativt med en nedgång från 50,3 till 48,3.

Om även Nordeuropas hyggligt starka ekonomier börjar backa devalveras såväl värdet av Sydeuropas besparingslöften som ECB:s utlovade köp av statsobligationer i krisdrabbade länder. En av grundförutsättningarna för lyckad krisbekämpning är att BNP-fallet i länder som Grekland, Spanien och Italien kan hejdas.

Det kan inte göras på annat sätt än genom draghjälp från övriga Europa. Mot bakgrunden av en ännu svagare ekonomi så ekar exempelvis den grekiska premiärministerns löften om ytterligare besparingar och löfte om återbetalning av lån ganska tomt.

Kampen på finansmarknaden fortsätter därmed att stå mellan hoppet om nya ekonomisk-politiska stimulanser kontra allt mer oroande globala konjunktursiffror. Vår tolkning av de senaste dagarnas börsrörelser är att konjunkturpessimismen börjar få ett visst övertag. Att gårdagens protokoll från dem amerikanska centralbanken fått såpass ljummet mottagande här i Europa tyder i alla fall på detta.