Irma Rosenberg noterar

att de senaste enkäterna tyder på att inflationsförväntningarna fallit tillbaka något jämfört med när Riksbanken publicerade den penningpolitiska rapporten i februari.

"Men fortfarande

ligger förväntningarna särskilt på längre sikt väl högt. Och det var en orsak till att jag röstade för att lämna reporäntan oförändrad på 4,25 procent vid vårt senaste möte", sade hon i ett tal på fredagen.

Hon påpekade dock

vid samma möte även riskerna för en svagare konjunkturutveckling på sikt, inte minst till följd av den finansiella oron och dämpningen av tillväxten i omvärlden.

"För mig vägde dessa

något tyngre än riskerna för en högre inflationstakt framöver. Jag utesluter därför inte att räntan kan behövas sänkas senare under prognosperioden", sade hon.

Irma Rosenberg sade vidare

att Riksbanken nu räknar med att de snabba prishöjningarna på energi och livsmedel delvis är tillfälliga, och att de avtar framöver delvis med stöd av en starkare krona. Men detta är osäkert, de internationella prisimpulserna kan bli starkare, och då blir förstås inflationen högre. Det går inte heller att utesluta att de internationella prisstegringarna i stället dämpas mer än väntat, till exempel till följd av en kraftigare inbromsning i den internationella konjunkturen.

Ytterligare en faktor

som enligt Irma Rosenberg bidrar till osäkerhet om inflationsutsikterna är det ökade intresset för portföljplaceringar i livsmedel och råvaror.

"Om förväntningarna

på framtida avkastning på sådana placeringar vänder kan det bidra till att prisutvecklingen bromsar snabbare. Och det skulle i så fall så småningom påverka inflationen i konsumentledet", sade hon.

Enligt Irma Rosenberg

kan en sådan effekt ha bidragit till att bland annat vetepriset fallit snabbt på senare tid. Utvecklingen på råvarumarknaden som helhet har gått åt olika håll den senaste tiden, noterade Irma Rosenberg. Även prissättningen på olika terminsmarknader ger en något splittrad bild av vart utvecklingen är på väg.

"Oljepriset har stigit

oväntat mycket och terminspriserna tyder på att det kan ligga kvar på en högre nivå. Samtidigt har världsmarknadspriset på vissa livsmedel och metaller fallit under de senaste veckorna, till exempel på vete, kött och aluminium. Priset på vissa andra livsmedel, till exempel ris, har dock stigit den senaste tiden", sade hon.

Irma Rosenberg sade

vidare att Riksbanken ibland får höra argument om att den inte bör försöka motverka prisökningar som man "inte kan göra något åt", till exempel världsmarknadspriser på olja.

"Men även priser

som vi har liten möjlighet att påverka ingår i den varukorg som mäter konsumentpriserna. Det handlar förstås om att det påverkar hushållens köpkraft. En prisimpuls kan också få fäste och ge långvariga effekter på inflationen oavsett var den kommer ifrån. Och varaktiga effekter måste centralbanken parera, vare sig impulserna kommer från löner, priser på livsmedel, olja eller något annat", sade hon.

Hon sade vidare

att inflationen sammantaget i stort sett har utvecklats i linje med Riksbankens prognos från i februari. KPI ökade 3,4 procent i mars, vilket är långt över målet på 2 procent. Nära en procentenhet av denna inflation hänger samman med att räntekostnaderna för egnahem har ökat till följd av att Riksbanken höjt räntan de senaste två åren.

Direkt