Placera.nu har tidigare skrivit om hur du som investerare kan välja ut aktier på ett etiskt sätt och därmed få en etisk stämpel på din aktieportfölj (läs artikeln här). Väljer du att istället investera i fonder så ålägger du fondförvaltaren ansvaret att välja ut aktier ur ett etiskt perspektiv.

Det krävs givetvis mindre jobb från din sida om du låter en fondförvaltare välja ut enskilda aktier, men det hela är ändå inte okomplicerat. Mängden avhandlingar och rapporter som de senaste åren upprört har pekat på att etiska fonder inte alls är etiska är ett nog så tydligt tecken på det.

Det finns nämligen inte någon enhetlig definition av vad etik är, än mindre vad en etisk fond investerar i. Eftersom det inte bara finns en etik, ett sätt att investera, ett sätt att välja ut eller ett sätt att välja bort, så blir det du som fondsparare som måste fråga dig själv: vad tycker du är den rätta strategin för en etisk fond?

För att kunna ta ställning till det krävs det att du vet vilka etiska investeringsstrategier som brukar användas. Det här är de vanligaste:

Välja bort-strategin: Innebär att fonden väljer bort bolag som man inte anser passar in i det etiska begreppet. Det brukar inte aktier inom vapen- , tobak, porr- och alkoholindustrin göra. Men fonder som följer denna strategi kan även välja bort aktier inom andra branscher där enskilda företag ansetts agera oetiskt.

Plus: Du behöver aldrig vara osäker: din fond kommer aldrig att investera i något som förvaltaren anser vara oetiskt.

Minus: Din fond kommer aldrig kunna utöva någon som helst ägarstyrning i de etiskt tveksamma bolagen, det vill säga försöka påverka till det bättre.

Best in class-strategin: Fonden "belönar" genom att köpa aktier i de bolag i respektive bransch som anses vara bäst vad gäller hållbarhetsarbete och etiskt ansvarstagande. Det kan vara bolag som mycket aktivt jobbar med de etiska risker som finns i verksamheten och som är duktiga på att implementera de etiska riktlinjer som finns.

Plus: Du har de bolag som är bäst på etik- och hållbarhetsarbete i din portfölj. Och i en perfekt värld kanske den här strategin lockar fler bolag att satsa mer på sitt etiska arbete.

Minus: De bolag som är bäst på hållbarhet och etik kanske inte alltid sammanfaller med de bolag som är de bästa att investera i ur en rent ekonomiskt investeringssynpunkt, även om många gärna vill hävda att god etik och god avkastning i längden sammanfaller.

Dialog/Påverkan-strategin: Ett oljebolag med tveksam etik slutar förmodligen inte borra efter olja bara för att ett fondbolag väljer bort att investera i aktien. Istället är det helt enkelt bara någon annan som köper aktierna, och så fortsätter verksamheten oförändrat.

Så här resonerar förespråkarna av dialog-strategin, vilken blir allt vanligare. Här anser man att det är bättre att faktiskt äga aktier även i etiskt tveksamma verksamheter, för att kunna få inblick, föra en dialog, utöva sitt inflytande. Om dialogen inte fungerar så kan fonden dock sälja av innehavet.

Plus: Din fond, om det är en hyfsat stor spelare, kan föra dialog och direkt påverka bolagens verksamhet till det bättre.

Minus: Det går alltid att ifrågasätta om ledande personer i ett internationellt gruvimperium verkligen bryr sig om eller påverkas av vad en CSR-delegation från till exempel Folksam tycker.

Utöver dessa strategier kan bolagen stämma av sina investeringar mot olika index, så som Dow Jones Sustainability World Index eller FTSE4Good, där globala bolag som valts ut utifrån vissa etiska kriterier ingår. Indexen i sig väljer bort bolag inom vapen-, tobak och porrindustri.

De flesta fonder jobbar med en kombination av strategier. Fondförvaltaren kanske utesluter bolag inom tobaksindustrin men väljer att föra en dialog med ett gruvbolag där det rapporteras om miljöförstöring. En annan förvaltare kanske väljer att titta efter de bolag som är allra bäst på etiskt arbete inom sin bransch, men samtidigt stämmer man av sina investeringar mot ett etiskt index.

Information om hur varje fond- och pensionsbolag väljer att göra finns oftast på bolagens hemsidor. De flesta stora fond- och pensionsbolag har dessutom en CSR-ansvarig som du kan ställa frågor till. Det kan dock krävas lite egen research för att du ska få bilden helt klar för dig hur den fond som du är intresserad av jobbar.

Men snart kan det bli enklare att hitta rätt. Flera stora fond- och pensionsbolag har gått samman i organisationen Swesif, där man diskuterar hållbara investeringar, och utarbetat så kallade "hållbarhetsprofiler". Det är ett dokument som ska komplettera det befintliga fondfaktabladet.

"Standarden är densamma för alla profiler, man beskriver hur man jobbar efter byggstenarna välja bort, välj ut samt påverka. Sedan är varje enskild aktör fri att jobba med layouten hur man vill", berättar Ylva Hannestad, CSR-ansvarig på Nordea som ingick i den grupp inom Swesif där hållbarhetsprofilerna arbetades fram.

Nordea är ett av de bolag som redan hunnit lansera hållbarhetsprofilerna. Ett annat är Swedbank Robur.

"Profilen ska ses som ett första steg för att förbättra kommunikationen kring etikfonder. Det ska göra så att fondspararna på ett enkelt sätt får information om hur fonden tillämpar hållbarhets- och etikkriterier i sin förvaltning", säger Anna Nilsson, chef för hållbarhetsanalysen på Swedbank Robur.

Även Sjunde AP-fonden, Carlson fonder (snart DNB Fonder), SEB och SPP har hållbarhetsprofiler för sina etiska fonder. I detta nu utarbetas också en enhetlig begreppsflora, det vill säga de etiska begreppen ska betyda en och samma sak hos alla fondbolag inom Swesif.

Utvecklingen verkar alltså gå mot att det åtminstone i teorin blir lättare att förstå hur de etiska fonderna jobbar och jämföra dem med varandra. Framförallt kanske något som tidigare har ansetts flummigt blir mer begripligt. Låt oss därför hoppas på att vaga formuleringar så som "fonden tar etisk hänsyn" snart blir ett minne blott.