Efter den markerade recessionen 2012 så väntas EU:s ekonomi stabiliseras under första halvan av 2013.

Under andra halvan sker en gradvis återhämtning och som får en viss fart under 2014.

Det visade EU-kommissionens prognos som presenterades på fredagen.

Kommissionen reviderade ned sin prognos för tillväxten i euroområdet i år till -0,4 procent från -0,3 procent i prognosen den 21 februari, och till +1,2 procent för 2014 från +1,4 procent i februariprognosen.

För EU reviderade kommissionen tillväxten till -0,1 procent från +0,1 procent i år, och till +1,4 procent från +1,6 procent för 2014.

EU-kommissionen reviderade även ned sin prognos för inflationen i euroområdet i år, men behöll den oförändrad för 2014 jämfört med februariprognosen.

Kommissionen spådde att inflationen faller från 2,5 procent i fjol till 1,6 procent i år (1,8 procent i februari) och till 1,5 procent 2014.

Inflationen kommer alltså klart understiga Europeiska centralbankens mål, som är att hålla inflationen i euroområdet "under men nära 2 procent" på medellång sikt.

Den inhemska efterfrågan begränsas av efterdyningarna av finanskrisen och exporten är därför tillväxtens huvudsakliga drivkraft i år. Motvinden för privatkonsumtion och privata investeringar avtar gradvis och väntas ge stöd åt en måttlig inhemsk återhämtning nästa år.

Prognosen baseras på antagandet att EU-länderna fortsätter att genomföra överenskommen politik så att skuldkrisen inte flammar upp igen.

"Med tanke på den utdragna recessionen måste vi göra allt för att få bukt med arbetslöshetskrisen i Europa. EU:s policymix måste fokusera på uthållig tillväxt och jobbskapande", sade ekonomikommissionär Olli Rehn i en kommentar.

"Budgetkonsolideringen fortsätter, men takten saktar in. Parallellt måste strukturreformer intensifieras för att släppa loss tillväxt i Europa", fortsatte han.

Inhemsk konsumtion och inhemska investeringar hålls tillbaka av låga vinstförväntningar och osäkerhet om utvecklingen, samt i vissa länder kreditåtstramning och anpassning av balansräkningarna.

Situationen på finansmarknaden har förbättrats avsevärt och räntorna har gått ner över lag i EU, men detta har inte ännu överförts till realekonomin. Endast blygsamma tecken finns på att fragmenteringen av finansmarknaden mellan EU-länder avtar.

Justeringen av obalanser gör framsteg och många sårbara länder väntas uppvisa överskott i bytesbalansen i år. Dit hör Spanien, Italien och Portugal.

Skuldneddragningar gör framsteg men kommer ändå att tynga tillväxten framöver. Den svaga sysselsättningen tynger också privatkonsumtionen.

Riskerna för de ekonomiska utsikterna är nu mer balanserade, skrev kommissionen, även om nedåtrisker dominerar. Den mycket höga arbetslösheten i vissa länder kan påverka den sociala sammanhållningen och bli bestående om inte fler reformer genomförs.

Bland uppåtrisker finns snabbare tillväxt i världsekonomin, ett mer gynnsamt läge på finansmarknaden, ett snabbare genomförande av reformer som höjer förtroendet.

Åtta euroländer spås få negativ tillväxt i år, med sämst utveckling i Cypern (-8,7 procent), Grekland (-4,2 procent), Portugal (-2,3 procent) och Slovenien (-2,0 procent). Även Spanien, Italien och delvis Nederländerna väntas ha betydande nedgångar.

Prognosen för Frankrike har svängt från i februari till en tiondels negativ tillväxt från en tiondels positiv tillväxt.

Utanför euroområdet väntas endast Tjeckien ha krympande BNP. Prognosen för Ungern har svängt till positiv sedan i februari.

Nästa år väntas dock BNP stiga i alla EU-länder utom Cypern (-3,9 procent) och Slovenien (-0,1 procent). Tysklands BNP spås stiga 0,4 procent i år och 1,8 procent nästa år -- en respektive två tiondelar sämre än i februariprognosen.

Arbetslösheten i euroområdet väntas stiga från 11,4 procent ifjol till 12,2 procent i år, innan den sjunker aningen till 12,1 procent nästa år. Det är oförändrat från februariprognosen.

Värst är situationen i Grekland och Spanien (båda 27,0 procent i år) och Portugal (18,2 procent) samt Slovakien (14,5 procent).