Det framgår av utkastet till de slutsatser som ska dras på EU-toppmötet imorgon torsdag, som Nyhetsbyrån Direkt har tagit del av.

Inga länder nämns vid namn. Utkastet noterar att flera andra länder har nyligen lagt fram nya framtunga åtgärder.

På toppmötet väntas också stats- och regeringscheferna enas om skärpta budgetregler med nya straff och högre krav på att statsskulden ska sänkas.

EU-ledarna möts i skuggan av rykten om att eurokrisen ska rulla vidare och att Spanien ska begära nödlån från den nyfödda lånemekanismen.

Mitt i krisen kommer de att utan omsvep godkänna Estland som det 17:e eurolandet från den 1 januari nästa år.

Island får dock ett påpekande. EU-ledarna välkomnar Islands ansökan om EU-medlemskap, men understryker att landet måste uppfylla EU:s alla krav, inklusive finansreglering.

Det är en pik om att Island fortfarande inte har löst tvisten med Storbritannien och Nederländerna om återbetalning till Icesaves bankkunder.

Betoningen på ökad budgetdisciplin går också mot tyskt (och svenskt) håll att se den ekonomiska styrningen. Toppmötet väntas anta rekommendationerna från EU:s finansminister i arbetsgruppen under EU:s ständige ordförande Herman Van Rompuy.

Sanktioner och incitament ska kopplas till budgetkonsolideringen mot ländernas medelfristiga budgetmål (som är budgetbalans för de flesta länder).

Nu ska nivån på statsskulden få en större roll, efter att tidigare ha ignorerats. Med andra ord måste länder med höga skulder se till att de sjunker stadigt.

Vidare ska de fleråriga budgetplanerna (stabilitets- och konvergensprogrammen) från och med nästa år presenteras på våren för att kunna granskas inom EU innan höstbudgetarna läggs.

Ytterligare ett förslag för att öka budgetdisciplinen är att alla EU-länder ska anta nationella budgetramar i linje med stabilitetspakten.

Ett sista krav är att höja kvaliteten på statistiken - ett direkt resultat av skandalen med Greklands statistikfusk.

Övervakningen av makroekonomin ska också stärkas för att fånga upp länders problem med konkurrenskraften. Därför ska EU ta fram indikatorer som kan signalera obalanser och farliga trender.

På finansmarknadsområdet väntas toppmötet uppmana finansministrar och Europaparlament att snabbt enas om tillsynspaketet och alternativa investeringsfonder (hedge- och private equityfonder).

Det finns också avtryck i utkastet av Angela Merkels och Nicolas Sarkozys brev till kollegorna om krav snabbt agerande mot blankning och CDS-marknaden. Kommissionen uppmanas att snabbt lägga förslag.

"Europeiska rådet är ense om att en avgift på finansiella institutioner bör införas så att de bidrar till kostnader för kriser", lyder utkastet.