Ungerns regeringsparti, Fidesz, meddelar att landets finanser är i betydligt sämre skick än vad som tidigare sagts. Landets beräknade budgetunderskott har fördubblats, enligt regeringen i Budapest.

Ungern är i en "mycket allvarlig situation" eftersom den tidigare regeringen manipulerade statistik och ljög om läget i ekonomin. Det sade Peter Szijjarto, talesman för premiärminister Victor Orban, vid en pressträff på fredagen, rapporterar Bloomberg News.

Han sade vidare att diskussionerna om en ungersk betalningsinställelse "inte är en överdrift".

Ungerns valuta, forinten, föll snabb på beskedet. Även euron försvagades.

Ieuorområdet har nervositeten stigit i Belgien, där statspappersräntorna har stigit drygt 40 punkter på några dagar, men även i Frankrike har räntorna stigit påtagligt jämfört med motsvarande tyska räntor.

Robert Bergqvist, chefekonom på SEB, konstaterar att statsskuldkrisen sprider sig och han befarar att utvecklingen kommer att innebära fortsatt riskaversion bland marknadsaktörer framöver.

Stora budgetunderskott och höga statspappersräntor gör att många stater tvingas till kraftiga besparingsåtgärder för att förhindra att underskottsproblematiken börjar bli självförstärkande, och det kommer att få konsekvenser för tillväxten framöver.

"Det är oundvikligen så att det kommer att få negativa konsekvenser på efterfrågan", säger Robert Bergqvist.

Han ser ingen särskild utlösande faktor till att just belgiska räntor har stigit så kraftigt de senaste dagarna, men Belgiens utgångsläge är dåligt när marknadens oro börjar sprida sig - statsskulden tillhör de högsta i euroområdet samtidigt som det politiska läget är oklart.

Robert Bergqvist konstaterar samtidigt att räntemarknadsaktörer bekymrar sig över vad som uppfattas växande politisk oenighet; mellan Europa och USA men också inom EU. Läget blir heller inte bättre av uppgifterna om att ledande Bundesbanksföreträdare misstänker en fransk komplott bakom ECB:s stödåtgärder för de högt skuldsatta euroländerna.

Samtidigt kvarstår starka misstankar om att de mest problemtyngda länderna kommer att få det svårt att genomföra de utlovade besparingsåtgärderna. Risken för att något/några länder kommer att tvingas lämna euron kvarstår, "och så länge den oron är kvar kommer riskaptiten vara låg", säger Robert Bergqvist.

Trots den tilltagande oron på räntemarknaden, valutamarknaden och råvarumarknaderna fortsätter börshumöret att vara relativt positivt, något som förvånar Robert Bergqvist - de åtgärder som krävs för att mildra oron på räntemarknaderna kommer att påverka företagens vinstutsikter oavsett hur bra de har hanterat den senaste recessionen.

"Man såg att finanskrisen kunde isoleras, och man hoppas att det här inte ska sprida sig. Men när problemen är uppe på statsnivå så är ju företagen en del av staterna", säger han.

När amerikanska hushåll inte klarade bolånen flyttades problemen över på bankernas balansräkningar, och när bankerna fick problem flyttade problemen över till staternas budgetar.

"Och vem ska ta hand om staterna... det är oundvikligt att det landar på företagen och hushållen", säger Robert Bergqvist.

Stigande börskurser kan visserligen vara positivt för förtroendet, vilket i sig kan vara ett stöd för ekonomin. Men om stigande börskurser baseras på orealistiska förväntningar om en fortsatt god utveckling kan det öppna för större problem längre fram.

När Robert Bergqvist har träffat olika företag den senaste tiden får han visserligen rapporter om att utvecklingen har varit positiv den senaste tiden, men det märks också en tydlig oro för att regeringar och centralbanker saknar verktyg för att agera mot en eventuellt svagare utveckling.

Det företagsrepresentanterna främst oroar sig för är de stigande statsskulderna och vilka konsekvenser besparingsåtgärderna kommer att få på efterfrågan. Dessutom finns en klar oro för att kommande regler för det finansiella systemet kan få negativa konsekvenser för tillgången på och kostnaden för krediter.