Det fortsätter att vara surt på finansmarknaderna. Förra veckan fick vi återigen se fallande börser och sjunkande räntor i stabila länder när marknadsaktörerna fortsatte att söka sig bort från mer riskfyllda placeringar.

Det här mer negativa humöret på finansmarknaderna märks också på de att de asiatiska börserna tappat på bred front under natten till måndagen. Utvecklingen har fått extra skjuts i och med att HSBC:s inköpschefsindex för Kina kom in lite svagare än väntat. Flykten från risk bidrog dessutom till en mindre revansch för den amerikanska dollarn.

Annars är det även fortsatt utvecklingen i Europa som framför allt skrämmer många placerare. Debatten kring den grekiska skuldbördan fortsätter att dominera agendan och bland annat blev landets kreditvärdighet än en gång nedgraderad, den här gången av kreditvärderingsinstitutet Fitch till B+, vilket är liktydigt med skräpstatus.

Det fick ned grekiska 10-årsrräntan att stiga till rekordhöga 16,34 procent. Men det är bara rekordet under eurotiden eftersom Grekland i slutet av 1992 faktiskt hade en ränta på runt 25 procent.

Men även om en lösning, i form av exempelvis en skuldnedskrivning, skulle presenteras för Grekland är många oroade för spridningseffekterna. Portugal fick se sitt krispaket godkänt i fredags utan att det hade någon lugnande effekt på finansmarknaderna och i lördags flaggade Standard and Poors för att det förelåg risk för att Italien kan få se sitt kreditbetyg sänkt inom en snar framtid. Eurokrisen kommer med andra ord att plåga oss under överskådlig framtid.

Likartade problem finns dessutom i USA, även om landet för närvarande ges betydligt större möjligheter att hantera sin situation. Men då krävs också att konjunkturen fortsätter att utvecklas hyggligt.

På makrosidan svajade dock statistiken under förra veckan. Det viktigaste av de regionala inköpschefsindexen, det för Philadelphiaregionen, sjönk kraftigt och så gjorde även indexet för New York. Dessutom är bostadsmarknaden fortsatt skakig och både beviljade bygglov och nybyggande av bostäder sjönk i april.        

Därför blir det också extra intressant att följa den amerikanska bostadsstatistik som kommer nu i veckan. På tisdag kommer försäljningen av nybyggda hus och på fredag försäljningen av befintliga hus. Förväntningarna är lite nedtryckt så det kanske finns utrymme för positiva överraskningar. Annars är det mest fredagens siffror över privata inkomster och privat konsumtion som lär locka marknadens intresse.

För Europas del är veckans absoluta höjdpunkt morgondagens tyska IFO-index som mäter humöret i det tyska näringslivet. Det sker dock en statistikomläggning i samband med publiceringen så det kan bli lite initiala tolkningsproblem.

Men förhoppningen är att tysk ekonomi ska fortsätta att övertyga, något som skulle kunna lyfta humöret på finansmarknaderna. Tysk ekonomi ska ju vara garanten för att krishanteringen ska fungera.

Om den svenska makroagendan var osedvanligt tunn i förra veckan så är den desto mer fullmatad den här veckan.

På onsdag publiceras SCB:s arbetslöshets- och sysselsättningssiffror för april. Väntat är en nedgång i arbetslösheten till 7,5 procent från föregående månads 7,7 procent. Givet att olika arbetsmarknadsindikatorer varit mycket starka under hela våren så finns det utrymme för positiva överraskningar, framför allt som förra månadens siffra var en liten besvikelse.

Samma dag presenterar SCB resultatet av sin enkät över näringslivets investeringsplaner. Det finns ingen specificerad förväntningsbild men om de många optimistiska prognoser för årets tillväxt ska kunna bli verklighet så krävs det att företagen ökar sina investeringar rejält.

På torsdag är dags för Konjunkturinstitutet att publicera de månatliga undersökningarna av humöret i näringslivet och bland hushållen. De senaste månaderna har konfidensindikatorerna backat något från höga nivåer och nu är nyfikenheten stor på om den trenden har fortsatt.

Viktigast är kanske hur humöret bland hushållen har utvecklats. För även om konfidensindikatorn ligger på en fortsatt hög nivå så har exempelvis detaljhandelsförsäljningen startat året sämre än väntat. Så det finns vissa förhoppningar/farhågor om att hushållen har börjat hålla hårdare i plånboken nu när Riksbanken höjt räntan.

Därför blir det också intressant att följa hur hushållsutlåningen har utvecklats i april. Den siffran kommer också på torsdag och väntat är att utlåningen ska ha dämpats till 7,3 procent i årstakt efter att förra månaden legat på 7,5 procent.

Den svenska höjdarveckan avslutas på fredag med BNP-siffror för årets första kvartal. I princip alla väntar sig en ny monstersiffra. Fjolårets sista kvartal blev tillväxten 7,3 procent och nu siffran för första kvartalet väntas landa på 6,4 procent. Men även här kan det finnas utrymme för positiva överraskningar även om SCB:s siffror kan vara lite skakiga ibland.

I övrigt förtjänar det att lyftas fram att OECD publicerar en ny prognos för världsekonomin på onsdag och att G8-länderna ska ha ett nytt toppmöte med start på torsdag. Och det lär ju inte saknas saker att diskutera på detta möte.