Några stora satsningar som får direkta konsekvenser för väljarnas plånböcker blir det knappast i budgeten för 2013. Detta trots att reformstorleken på 23 miljarder kronor förvånade många när Anders Borg offentliggjorde den i slutet av augusti.

En stor del av pengarna går till infrastruktursatsningar, forskning och till det så kallade ungdomspaketet som ska få unga i jobb. Även rättsväsendet ska stärkas. Största utgiften är sänkningen av bolagsskatten. Skatten sänks från 26 till 22 procent. Regeringens skriver att en dämpad ekonomisk utveckling i kombination med de åtgärder som föreslås i budgetpropositionen gör att det blir ett tillfälligt underskott i de offentliga finanserna 2012 och 2013.

Bland de plånboksfrågor vi ändå hittar i höstbudgeten är det pensionärerna och de mest ekonomiskt utsatta barnfamiljerna som drar längsta strået, även om satsningarna där kanske inte blir så stora som många hade hoppats.

Regeringen sänker skatten för pensionärerna med mellan 500 och 700 kronor per år. Det betyder en genomsnittlig skattesänkning på 50 kronor per månad, och är bara hälften av den sänkning som utlovades i alliansens valmanifest om "ekonomin tillåter". Endast pensionärer över 65 år får ta del av den sänkta skatten. För regeringen kostar sänkningen 1,15 miljarder kronor. Läs mer här.

Regeringen höjer dessutom bostadstillägget för ogifta pensionärer. I början av 2012 höjdes bostadstillägget för alla pensionärer med 170 kronor i månaden. Det betydde att två pensionärer i ett hushåll fick en höjning med 340 kronor i månaden.

Orättvist för ensamstående pensionärer, anser regeringen, som i höstbudgeten höjer bostadstillägget så att även ensamstående pensionärer får en höjning med 340 kronor. Med de nya reglerna kan pensionärer som beviljats bostadstillägg nu maximalt få 4 990 kronor per månad, vilket alltså nu gäller för såväl ensamstående som gifta tillsammans. Läs mer här. Höjningen kostar regeringen 430 miljoner kronor.

En annan grupp som får ett litet tillskott i plånboken är föräldralediga med låg eller ingen inkomst. Grundnivån för föräldrapenningen höjs från 180 till 225 kronor per dag. För den som tar ut 30 föräldradagar i månaden höjs ersättningen därmed från 5 400 kronor till 6 750 kronor i månaden före skatt. Barntillägget för studerande med barn höjs med 10 procent.

För bostadsägarna gör regeringen det mer lönsamt att hyra ut i andra hand. Schablonavdraget för andrahandsuthyrning av bostadsrätter nästan fördubblas, från 21 000 till 40 000 kronor.

Regeringen ökar anslaget till Finansinspektionen nästa år med 34 miljoner kronor. Pengarna ska FI använda till att förbättra informationen kring bankernas utlåningsräntor och finansieringskostnader. Det får förstås inga direkta konsekvenser för bolånetagarna, men kanske indirekta på längre sikt.

Dessutom har FI av finansmarknadsminister Peter Norman fått i uppdrag att ta fram en "mer rättvis" modell för beräkning av den så kallade ränteskillnadsersättningen, det vill säga den straffavgift som banken tar ut från den som vill lösa ett bundet lån i förtid. Syftet är enligt finansmarknadsministern att det ska bli billigare att lösa bundna lån och därmed enklare att byta bank, vilket bland annat kan resultera i pressade bolåneräntor.

Många har hoppats på ett femte jobbskatteavdrag, som förstås skulle få en direkt konsekvens för den egna plånboken. Jobbskatteavdraget har sedan 2006 införts i flera omgångar. Avdraget har hittills inneburit 1366 kronor mer kvar i plånboken varje månad för en lön under 20 000 kronor. För de med löner över 29 000 kronor har jobbskatteavdraget hittills sänkt skatten med 1771 kronor.

I april 2011 aviserade regeringen ett femte jobbskatteavdrag som skulle införas vid årsskiftet 2011/2012. Så blev det som bekant inte, med hänvisningen till att reformutrymmet inte var tillräckligt, även om många bedömare hävdar att det var ett enkelt sätt för alliansen att slippa bli nedröstade i riksdagen av oppositionen.

Istället har regeringen meddelat att ett femte jobbskatteavdrag kan bli aktuellt "om ekonomin tillåter". När Anders Borg i augusti aviserade det kraftigt ökade reformutrymmet var det många som började hoppas. Men det blir alltså inget jobbskatteavdrag nästa år, och statsminister Fredrik Reinfeldt har tidigare sagt att han heller inte ser utrymme för något sådant 2014.