Hushållen i Sverige är mer skuldsatta än hushållen i många av de länder som under de senaste åren fått ekonomiska problem till följd av prisfall på bostadsmarknaden, men den svenska bostadsmarknaden saknar också flera av de egenskaper som bidrog till bostadskrisen i till exempel Irland, Danmark och USA.

Det skriver Riksbanken i den finansiella stabilitetsrapport som publicerades på måndagen.

"Bland annat är byggandet av nya bostäder i Sverige mycket lågt och hushåll köper normalt en bostad för att bo i och inte i spekulations- eller investeringssyfte. I Sverige har privatpersoner också ett stort juridiskt ansvar för att betala ränta och amorteringar på sina lån, vilket bland annat innebär att konkurs inte är en utväg för att bli av med sina skulder", skriver Riksbanken, som dock påpekar att den höga skuldsättningen är en risk.

Riksbanken konstaterar vidare att bostadspriserna och tillväxten i hushållens skulder åter har börjat öka, efter en dämpning under 2012. Orsaken är sannolikt att bostadsräntorna har sjunkit och att den akuta oron på de finansiella marknaderna har avtagit.

Hushållen har därmed blivit mer optimistiska. Eftersom bostadspriserna och hushållens skulder redan befinner sig på höga nivåer riskerar ytterligare ökningar av bostadspriserna och hushållens skuldsättning att ömsesidigt förstärka varandra", skriver Riksbanken.

Den ökande andelen bostadsrätter påverkar också skuldsättningen. Från 1990 och fram till 2011 var antalet hyresrätter i Sverige oförändrat medan antalet bostadsrätter ökade med nästan 50 procent, och när andelen bostadsrätter ökar, ökar också skuldnivån bland hushållen.

En större andel bostadsrätter leder till ökad skuldnivå eftersom majoriteten av hushåll som köper bostadsrätt tar ett bostadslån.

Riksbankens varnar för att ett plötsligt och kraftigt fall i bostadspriserna skulle kunna försvaga hushållens ekonomi och leda till en längre period av lägre ekonomisk aktivitet då delar av hushållssektorn minskar sin konsumtion för att kompensera för värdeminskningen i reala tillgångar. Detta är vad som har skett i bland annat Danmark där hushållen har valt att spara i stället för att konsumera med avsikten att återställa balansen mellan tillgångar och skulder.

"Den svenska hushållssektorns samlade tillgångar överstiger förvisso avsevärt dess samlade skulder. Men tillgångarna är ojämnt fördelade mellan hushållen och dessutom till stor del illikvida, vilket innebär att det kan bli svårt för enskilda hushåll att snabbt omsätta tillgångarna om man behöver minska sina skulder", skriver Riksbanken.

Om andra sektorer i ekonomin inte har kapacitet att öka sin konsumtion eller sina investeringar så att de uppväger hushållens lägre konsumtion skulle en låg aktivitet i ekonomin, enligt Riksbanken, kunna leda till att företagen får svårare att betala sina löpande utgifter såsom räntor på lån. Det skulle i sin tur kunna orsaka bankerna betydande kreditförluster.

Ett plötsligt och kraftigt fall i bostadspriser skulle dessutom kunna leda till att investerare väljer att minska sin exponering mot den svenska banksektorn. Då kan efterfrågan på bankernas säkerställda obligationer minska och övrig finansiering bli dyrare, vilket försämrar de svenska bankernas möjlighet till marknadsfinansiering och skulle kunna driva på den negativa utvecklingen ytterligare.

De svenska storbankerna är i dagsläget finansiellt starka men de behöver mer motståndskraft på sikt, konstaterar Riksbankens stabilitetsrapport.

"Storbankerna har god motståndskraft mot sämre utveckling på kort sikt, men det finns sårbarheter i det svenska banksystemets struktur som kan påverka den finansiella stabiliteten negativ på längre sikt. Därför rekommenderar Riksbanken att storbankerna fortsätter att säkerställa att de har tillräcklig med kapital och likviditet samt att de förbättra sin offentliga likviditetsrapportering", skriver Riksbanken.