I novemberprognosen räknade Riksgälden med att statens betalningar skulle visa ett överskott på 18 miljarder kronor under 2011 och ett överskott på 78 miljarder kronor 2012.

Jämfört med förra prognosen ökar budgetöverskottet 2011 med 81 miljarder kronor. Det förklaras till stor del av försäljning av aktieinnehav framförallt i Nordea, men även i Teliasonera. Resterande del beror på ökade skatteintäkter till följd av stark ekonomisk återhämtning, samtidigt som utgifterna ökar i måttlig takt.

Överskottsprognosen för 2012 är 10 miljarder kronor lägre än i förra prognosen, vilket delvis beror på att en del av försäljningsinkomsterna kommer redan 2011. Dessutom antar Riksgälden att reformer för totalt 30 miljarder kronor genomförs för 2012. 22 miljarder kronor har tidigare aviserats.

De stora överskotten gör att upplåningsbehoven minskar jämfört med Riksgäldens förra prognos. Upplåning i nominella statsobligationer är fortsatt prioriterat, men emissionsvolymen kommer att minska med 8 respektive 16 miljarder kronor under 2011 och 2012.

Riksgälden kommer att koncentrera upplåningen till den tioåriga statsobligationen. Statsskuldsväxelstocken minskar något och upplåning i realobligationer blir fortsatt begränsad.

Riksgälden konstaterar att den begränsade upplåningsvolymen i statsobligationer gör att det finns anledning att se över vad som kan göras på längre sikt för att säkerställa likviditeten i marknaden.

"Vi kommer att analysera konsekvenser av en minskad statsskuld i samband med att vi lämnar förslag till riktlinjer för statsskuldens förvaltning till regeringen i slutet av september", skriver Riksgälden.

Statsskulden uppgår till 1.048 miljarder kronor i slutet av 2011 och sjunker sedan till 981 miljarder kronor i slutet av 2012. Det motsvarar 30 procent av BNP 2011 och 27 procent av BNP 2012.

Inklusive finansiella tillgångar i utländsk valuta beräknas statens skuld till 964 miljarder i slutet av 2011 och 898 miljarder kronor i slutet av 2012. Det motsvarar 28 respektive 25 procent av BNP.