Det skriver

Finansinspektionen i en rapport om stabilitetsåtgärderna på måndagen.

Bankerna har

sänkt bolåneräntorna i större utsträckning än interbankräntan på grund av de senaste månadernas reporäntebeslut. Bolåneräntorna med tre månaders bindningstid har sänkts med cirka 0,20 procentenheter samtidigt som tremånaders interbankränta sjunkit med 0,13 procentenheter.

Bankerna har

sedan FI:s för förra rapporteringstillfälle, den 13 februari, sänkt sina bolåneräntor något mer än vad marknadsräntorna sjunkit. Sänkningen av korta bolåneräntor har varit större än för längre löptider eftersom de korta marknadsräntorna sjunkit mer.

Däremot har

bankerna inte sänkt bolåneräntorna lika mycket som de sänkt interbankräntan perioden mellan reporäntebesluten, skriver Finansinspektionen.

FI har i tidigare

rapporter visat på att bankerna upplever att kreditrisken hos företag ökat mer än kreditrisken hos hushåll.

Utlåningsmarginalerna

till företag har därför ökat än mer än de till hushåll. Utlåning till företag kräver nu också större kapital.

Det högre

kapitalkravet från marknaden har bankerna tillgodosett och kommer efter första kvartalet 2009 att ha cirka 128 miljarder kronor mer i kapital jämfört med för ett år sedan.

Bankerna utanför

garantiprogrammet kan i allt större utsträckning undvika den ökade kostnaden för likviditet som uppstått genom att förkorta löptiden på sin finansiering.

Enligt FI:s bedömning

skapas detta utrymme delvis genom bankernas möjlighet att utnyttja garantiprogrammet om de skulle behöva. Därmed har bankerna utanför garantiprogrammet indirekt dragit nytta av programmets fördelar utan att betala för dem.

Om bankerna

i stället skulle välja att förlänga sin löptid på upplåningen, exempelvis genom att använda sig av det statliga garantiprogrammet, kan deras finansiering bli dyrare. Om bankerna skulle eftersträva samma vinstnivåer som i dag skulle det resultera i högre utlåningsräntor till allmänheten.

Ökningstakten i

bankernas utlåning till företag och hushåll har minskat de senaste månaderna. Detta beror sannolikt på en mindre efterfrågan från företag och hushåll i kombination med bankernas minskade vilja och möjlighet på grund av större kreditrisk i utlåningen samt högre kapitalbehov.

"Historien visar

också att utlåningstillväxten till företag under lågkonjunkturer varit låg och i vissa perioder negativ", skriver Finansinspektionen.

NYHETSBYRÅN DIREKT/ PLACERA.NU