FI: Storbankerna har god motståndskraft
De svenska storbankerna klarar både lägre intjäning och högre kredtiförluster. Det anser Finansinspektionen efter att ha utfört ett stresstest i det tredje kvartalet.
15 november, 2011
De svenska storbankerna klarar både lägre intjäning och högre kredtiförluster. Det anser Finansinspektionen efter att ha utfört ett stresstest i det tredje kvartalet.
15 november, 2011
FI:s interna stresstest som utförts under tredje kvartalet 2011 bekräftar den tidigare bedömningen att storbankerna är väl kapitaliserade.
Det framgår av Finansinspektionens rapport över riskerna i det finansiella systemet 2011, på tisdagen.
"Motståndskraften till att bemöta oväntade kreditförluster har successivt fortsatt att förbättrats i takt med att det förlustabsorberande kapitalet stärkts", skriver Finansinspektionen.
Bankernas motståndskraft beräknas utifrån ett treårigt scenario med kraftigt försämrad konjunktur på alla områden.
Scenariot innebär att bankerna drabbas av lägre intjäning och högre kreditförluster. I scenariot är kreditförlusterna höga inom alla branscher och regioner, vilket påverkar kapitaliseringen negativt.
Jämfört med dagsläget gäller det i synnerhet utlåning till kommersiella fastigheter och bolån.
I FI:s stresscenario faller primärkapitalrelationerna, enligt Basel 2, till som lägst 10,6 procent.
I en uppskattning enligt Basel III har storbankerna kärnprimärkapitalrelationer på mellan 10,1 och 13,1 procent i slutet av scenariot, vilket innebär en förhållandevis god marginal gentemot Basel 3-förslagets krav på 7 procent.
Nuvarande definition av riskvägda tillgångar innebär dock en viss överskattning av kapitaltäckningen jämfört med Basel III, noterar Finansinspektionen.
Med tanke på det osäkra marknadsläget har likviditeten på finansieringsmarknaden trots allt varit acceptabel och samtliga svenska banker har i stor utsträckning haft tillgång till sina finansieringsprogram
Det skriver Finansinspektionens i årets rapport över riskerna i det finansiella systemet. Jämfört med förra årets rapport har dock risken för storbankernas finansiering ökat.
Den svenska banksektorn har gynnats av en god utveckling i svensk ekonomi och ökad finansiell stabilitet. De baltiska verksamheterna har också utvecklats bättre än väntat.
"Trots det finns det orosmoln i form av kraftigt minskad riskaptit och fallande tillgångspriser på de finansiella marknaderna, särskilt i eurozonen. Detta innebär en ökad risk för de svenska storbankernas finansiering men också en risk för att konjunkturåterhämtningen försvagas, vilket ökar sannolikheten för konkurser och därmed kreditförluster", skriver Finansinspektionen.
Kapitalmarknaden är fortsatt den viktigaste finansieringskällan för de svenska storbankerna och motsvarar 43 procent, följt av inlåning från allmänheten. Merparten av marknadsfinansieringen utgörs av säkerställda obligationer, en marknad som för storbankerna visat sig vara relativt stabil under de senaste årens turbulens.
"De svenska bankerna har emitterat säkerställda obligationer till fördelaktiga priser jämfört med andra europeiska banker, vilket möjliggjorts av en god ekonomisk situation i svenska hushåll och svensk ekonomi", skriver FI.
Euro och amerikanska dollar utgör sammantaget mer än hälften av utestående marknadsfinansiering, vilket gör bankerna beroende av en väl fungerande internationell finansieringsmarknad.
"Möjligheten att kunna låna amerikanska dollar på kort löptid har försämrats för europeiska banker vilket lett till att kostnaden har ökat kraftigt. Sammantaget har dock de svenska bankerna även under den senaste tidens intensifierade marknadsoro haft förhållandevis god tillgång till sina finansieringsprogram i olika valutor", skriver FI.
De svenska storbankerna klarar både lägre intjäning och högre kredtiförluster. Det anser Finansinspektionen efter att ha utfört ett stresstest i det tredje kvartalet.
15 november, 2011
FI:s interna stresstest som utförts under tredje kvartalet 2011 bekräftar den tidigare bedömningen att storbankerna är väl kapitaliserade.
Det framgår av Finansinspektionens rapport över riskerna i det finansiella systemet 2011, på tisdagen.
"Motståndskraften till att bemöta oväntade kreditförluster har successivt fortsatt att förbättrats i takt med att det förlustabsorberande kapitalet stärkts", skriver Finansinspektionen.
Bankernas motståndskraft beräknas utifrån ett treårigt scenario med kraftigt försämrad konjunktur på alla områden.
Scenariot innebär att bankerna drabbas av lägre intjäning och högre kreditförluster. I scenariot är kreditförlusterna höga inom alla branscher och regioner, vilket påverkar kapitaliseringen negativt.
Jämfört med dagsläget gäller det i synnerhet utlåning till kommersiella fastigheter och bolån.
I FI:s stresscenario faller primärkapitalrelationerna, enligt Basel 2, till som lägst 10,6 procent.
I en uppskattning enligt Basel III har storbankerna kärnprimärkapitalrelationer på mellan 10,1 och 13,1 procent i slutet av scenariot, vilket innebär en förhållandevis god marginal gentemot Basel 3-förslagets krav på 7 procent.
Nuvarande definition av riskvägda tillgångar innebär dock en viss överskattning av kapitaltäckningen jämfört med Basel III, noterar Finansinspektionen.
Med tanke på det osäkra marknadsläget har likviditeten på finansieringsmarknaden trots allt varit acceptabel och samtliga svenska banker har i stor utsträckning haft tillgång till sina finansieringsprogram
Det skriver Finansinspektionens i årets rapport över riskerna i det finansiella systemet. Jämfört med förra årets rapport har dock risken för storbankernas finansiering ökat.
Den svenska banksektorn har gynnats av en god utveckling i svensk ekonomi och ökad finansiell stabilitet. De baltiska verksamheterna har också utvecklats bättre än väntat.
"Trots det finns det orosmoln i form av kraftigt minskad riskaptit och fallande tillgångspriser på de finansiella marknaderna, särskilt i eurozonen. Detta innebär en ökad risk för de svenska storbankernas finansiering men också en risk för att konjunkturåterhämtningen försvagas, vilket ökar sannolikheten för konkurser och därmed kreditförluster", skriver Finansinspektionen.
Kapitalmarknaden är fortsatt den viktigaste finansieringskällan för de svenska storbankerna och motsvarar 43 procent, följt av inlåning från allmänheten. Merparten av marknadsfinansieringen utgörs av säkerställda obligationer, en marknad som för storbankerna visat sig vara relativt stabil under de senaste årens turbulens.
"De svenska bankerna har emitterat säkerställda obligationer till fördelaktiga priser jämfört med andra europeiska banker, vilket möjliggjorts av en god ekonomisk situation i svenska hushåll och svensk ekonomi", skriver FI.
Euro och amerikanska dollar utgör sammantaget mer än hälften av utestående marknadsfinansiering, vilket gör bankerna beroende av en väl fungerande internationell finansieringsmarknad.
"Möjligheten att kunna låna amerikanska dollar på kort löptid har försämrats för europeiska banker vilket lett till att kostnaden har ökat kraftigt. Sammantaget har dock de svenska bankerna även under den senaste tidens intensifierade marknadsoro haft förhållandevis god tillgång till sina finansieringsprogram i olika valutor", skriver FI.
Handelsbanken
Rapporter
Aktieanalys
Placerapodden
Handelsbanken
Rapporter
Aktieanalys
Placerapodden
1 DAG %
Senast
OMX Stockholm 30
−2,51%
(17:30)
Sagax D
Igår, 15:51
Sagax höjer helårsprognosen
OMX Stockholm 30
1 DAG %
Senast
3 162,78