Finansminister Anders Borg anslog en ganska försiktig ton när han presenterade årets höstbudget. Det ska ställas i relation till en prognos för svensk ekonomi som är rejält åt det optimistiska hållet.

Årets tillväxt väntas visserligen landa på måttliga 1,6 procent, vilket är en försiktig prognos sett till att regeringen inte tagit hänsyn till den kraftiga nedrevidering av BNP-tillväxten för årets andra kvartal som SCB gjorde i förra veckan. Regeringen har heller inte räknat in den räntesänkning som Riksbanken redan gjort utan utgår i kalkylerna från en styrränta som ligger på 1,50 procent under hela det här året.

Men det är framför allt utvecklingen under 2013-2014 som sticker ut i sammanhanget. Redan nästa år väntas tillväxten ha hoppat upp till 2,7 procent och 2014 är det verkligen full fart med en tillväxt på 3,7 procent, vilket är klart över den trendmässiga tillväxt som Sverige har presterat. Med dessa prognoser lägger sig regeringen långt över andra bedömare, som exempelvis Konjunkturinstitutet. 

Det är svårt att förstå finansministeriets optimism, framför allt när dagens preliminära inköpschefsindex för Kina och EMU-området tas i beaktande. Här pekar det återigen nedåt för indikatorerna. Storbanken HSBC:s inköpschefsindex för Kina ligger med ett värde på 47,8 i september fortfarande en bra bit under 50-nivån, som enligt tumregeln markerar gränsen mellan tillväxt och nedgång. Och i EMU-området var detta ännu surare med inköpschefsindex för industri respektive tjänstesektor som bägge landade på 46,0.

Att Sverige visat motståndskraft hittills i år och presterande hygglig tillväxt under årets första halva lär sannolikt betyda att vi faktiskt har det värsta framför och inte bakom oss. Det ska till en ordenlig vändning uppåt redan mot slutet av det här året för att finansminister Borgs prognos ska ha en chans att realiseras. Vi ser ingen sådan vändning i korten och de åtgärder som vidtagits i andra delar av världen lär i bästa fall lyfta ekonomierna först på lite sikt.

Att regeringens budget dras med mindre underskott under såväl 2012 som 2013 är i sammanhanget knappast något bekymmer. Underskottet för 2012 väntas landa på 0,3 procent och 2013 på 0,6 procent av BNP. Men bägge åren faller trots detta den offentliga skulden som andel av BNP - om vi nu ska tro på regeringens prognoser. Nästa år väntas bruttoskulden sjunka till 36,9 procent från 37,7 procent i år, vilket kan jämföras med de 80-100 procent som flera av världens stora ekonomier har att brottas med. Någon nettoskuld har Sverige dessutom inte haft sedan 2004.

De budgetsatsningar om cirka 23 miljarder 2013 och 27 miljarder 2014 framstår i sammanhanget som futtiga och vi tror att den ekonomiska utvecklingen framöver kommer att kräva ytterligare stimulansåtgärder. Ett femte jobbskatteavdrag borde ligga i korten för att hålla uppe den inhemska efterfrågan nu när exporten sviktar.

Det paradoxala i sammanhanget är att resonemangen som regeringen för snarast handlar om att det först kan bli dags med sådana åtgärder när ekonomin är tillräckligt god. Men det är väl knappast då vi behöver elda på med stimulansåtgärder?

Men överskottsmålet har blivit något av en politisk religion i Sverige vilket också märks på oppositionens kritik av årets höstbudget som alltför vidlyftig och finansiellt oansvarig.

Det är också mot den bakgrunden som vi egentligen ska bedöma finansministerns prognoser för 2013 och 2014. I dagens politiska klimat måste man de facto göra överoptimistiska prognoser för att kunna visa att man har utrymme för offensiva finanspolitiska satsningar under sämre tider.

En helt igenom absurd situation som uppstått och som gör att regeringens prognoser egentligen har mycket ringa värde. Det är bara att påminna sig höstbudgeten 2008 när regeringen la fram en prognos där man räknade med att Sveriges BNP-tillväxt 2009 skulle landa på 1,4 procent. Utfallet? Minus 5,0 procent.

Riktigt så illa ska det inte behöva gå den här gången, men det kan vara värt att ha i åtanke - även för regeringen. Det är också därför vi tror på att det kommer fler finanspolitiska satsningar under våren.