Riksbanken lämnar reporäntan oförändrad på -0,50 procent. Samtidigt sänker man räntebanan och framhåller att penningpolitiken kan göras mer expansiv om det behövs för att värna inflationsmålet.

Riksbanken sänker även sin prognos för KPIF-inflationen och det väntas nu dröja längre innan inflationen når upp till målet på 2 procent.

I den nya prognosen stiger KPIF-inflationen till 2 procent i början av 2018, istället för sommaren 2017.

"Den svenska konjunkturen fortsätter att stärkas men osäkerheten om konjunkturutvecklingen i omvärlden är stor och har ökat till följd av resultatet i den brittiska folkomröstningen om EU," konstaterade Riksbanken på onsdagsmorgonen.

Banken meddelade att det "dröjer längre" innan räntan börjar höjas igen, det vill säga att räntebanan sänks.

För tredje kvartalet 2017 sänks räntebana från minus 0,30 till minus 0,45. Från tredje kvartalet 2018 sänks räntebanan från 0,28 till 0,06 procent.

Riksbanken konstaterar att det fortfarande finns möjligheter att sänka reporäntan ytterligare.

Om det skulle behövas kan Riksbanken också vidta åtgärder i det penningpolitiska styrsystemet för att understödja penningpolitiken. Därtill kan köpen av värdepapper utökas.

Riksbanken säger också att man står fortsatt beredd att intervenera på valutamarknaden om kronan stärks så snabbt att det hotar inflationsuppgången.

Direktionen har därför också fattat beslut om att förlänga det mandat som underlättar att snabbt kunna intervenera på valutamarknaden.

Riksbanken har dragit upp sin prognos för kronindexet KIX, vilket innebär att man räknar med en svagare krona än tidigare. Förklaringen stavas Brexit, som skakat om de globala finansmarknaderna.

"Ökad global osäkerhet medför oftast en svagare krona", skriver Riksbanken.

Det är framför allt i närtid som KIX-prognosen höjts, från 2018 är prognosen i stort sett identisk med föregående bedömning från i april.

Riksbanken drar samtidigt ner sin prognos för löneökningar i Sverige under 2016 och 2017. Man räknar nu med att timlönerna ökar 2,8 procent i år, 3,3 procent 2017 och 3,6 procent 2018. I föregående prognos i april väntades löneökningar på 3,1 procent i år, 3,5 procent nästa år och 3,5 procent 2018.

Nedrevideringen av löneprognosen i år beror på att utfallen i början av året blivit lägre än väntat.

"Riksbanken bedömer att bristen på arbetskraft kommer att stiga ytterligare de kommande åren. Detta väntas leda till att löneökningstakten ökar framöver", skriver Riksbanken i sin penningpolitiska rapport.

Vad gäller årets avtalsrörelse konstaterar Riksbanken att lönebildningen hanterat problem med samordning, ifrågasättande av industrins lönenormerande roll och parter som inledningsvis stått långt ifrån varandra i förhandlingarna.

"I slutändan slöts avtal på nivåer ganska nära ett historiskt genomsnitt, med stor följsamhet mellan olika avtalsområden", skriver Riksbanken.

Hushållens skuldkvot, det vill säga skulder i förhållande till disponibel inkomst, väntas stiga upp mot 195 procent de kommande tre åren.

"Bostadspriserna väntas fortsätta stiga de kommande åren, men i en långsammare takt, bland annat på grund av en något svagare inkomstutveckling och stigande räntor", skriver Riksbanken som räknar med att hushållens ränteutgifter som andel av den disponibla inkomsten stiger från drygt 2 procent 2015 till cirka 4 procent 2019.

Enligt SME Direkts enkät väntade samtliga tio tillfrågade analytiker att Riksbanken skulle lämna reporäntan oförändrad på -0,50 procent.

Riksbanken ändrade senast reporäntan vid det penningpolitiska mötet den 10 februari 2016, då den sänktes med 0,15 procentenheter till -0,50 procent.