Enligt regeringens egen beräkning kommer sex av tio hushåll att få sänkta disponibla inkomster med denna budget – fler män än kvinnor."Privatekonomiskt är det en ganska stor majoritet som får det sämre av budgeten men regeringens förhoppning är förstås att de investeringar som görs på byggande, skola, utbildning, arbetsmarknad och försvar, ska komma alla till del", säger SEB:s privatekonom Jens Magnusson.Finansminister Magdalena Anderssons presentation av nästa års budget innehöll inga överraskningar. Det mesta av innehållet är känt sedan tidigare och en del har redan drivits igenom och börjat gälla.De största förändringarna som kommer att märkas i svenskarnas plånböcker är det höjda taket i a-kassan, vilket kan ge upp till 4 000 kronor mer i plånboken för de som berörs fullt ut, det minskade rot-avdraget och ändringarna av inkomstskatten. Någon faktiskt skattehöjning på inkomst är dock inte tal om, men alla svenskar som tjänar över 38 000 kronor i månaden kommer trots det att få betala 110 kronor mer i skatt eftersom den nedre skiktgränsen för statlig inkomstskatt inte, som vanligt, räknas upp med 2 procent + KPI. Den nedre skiktgränsen lämnas alltså oförändrad på 430 200 kronor per år medan den övre höjs till 625 800 kronor, vilket innebär att fler svenskar kommer att betala statlig inkomstskatt nästa år.Samtidigt trappas jobbskatteavdraget av, vilket berör dem som tjänar över 50 000 kronor i månaden. Har man en inkomst på över 55 000 kronor blir det 150 kronor mindre på kontot varje månad, och 300 för dem med lön över 60 000 kronor. För dem med riktigt höga löner, över 125 000 kronor, tas jobbskatteavdraget bort helt och hållet.Taket i rut-avdraget halveras från 50 000 kronor till 25 000 kronor per person och år för dem som inte har fyllt 65 år. Och rot-avdraget ändras så att det från och med nästa år bara blir möjligt att dra av 30 procent av arbetskostnaden i stället för som tidigare 50 procent. Det försämrade rot-avdraget ska dra in omkring 6 miljarder mer till statskassan.Det kommer också att bli dyrare att åka bil nästa år när skatten på bensin höjs med 48 öre per liter och på diesel med 53 öre per liter. "Jag tolkar budgeten som att bromsa lite i uppförsbacke. Det finns många bra förslag men risken finns att den är för åtstramande nu när vi har ett stort behov i Sverige att få fart på ekonomin och konsumtionen. Mer än hälften av hushållen kommer att få mindre disponibel inkomst nu enligt experter vilket kan påverka investeringar och konsumtion", säger Christina Söderberg, privatekonom på konsumentsajten Compricer.Om bilande höginkomsttagare med stort användande av rut och rot kan sägas vara budgetens förlorare får pensionärer, arbetslösa, sjukskrivna och en del barnfamiljer de största privatekonomiska lyften.Skatten sänks på pensioner upp till 20 000 kronor per månad, hur mycket varierar beroende på inkomsten. För en pensionär med garantipension på 8 053 kronor innebär det 180 kronor mer i plånboken varje månad. Störst blir sänkningen för de som har en pension på 10 000 kronor per månad, 270 kronor."Många pensionärer med låga inkomster får en skattesänkning men för dem som bara har garantipension motverkas effekten delvis av att garantipensionen sänks något och högkostnadsskyddet för hemtjänst höjs. Sammantaget är effekterna mycket små", säger Jens Magnusson. Taket i a-kassan lyfts från 18 700 kronor till 25 025 kronor i månaden och den bortre gränsen i sjukförsäkringen slopas.Grundnivån i föräldraförsäkringen höjs från 225 kronor per dag till 250, barn under 18 år erbjuds gratis medicin och glasögon, och resurser ska satsas på sommarlovsstöd och på skolor i utsatta områden. Dessutom återinförs gratis inträde på statliga muséer.