Riksbanken lämnar reporäntan oförändrad på 1,50 procent. Nivån gäller till nästa penningpolitiska möte.

Enligt SME Direkts enkät bland 15 analytiker räknade 13 med att styrräntan skulle lämnas oförändrad, medan övriga två räknade med räntan skulle sänkas 0,25 procentenheter, till 1,25 procent.

Riksbanken ändrade senast reporäntan vid det penningpolitiska mötet den 15 februari 2012, då den sänktes med 0,25 procentenheter.

Reporäntan väntas vara kvar på 1,5 procent i drygt ett år framöver. Därefter väntar sig Riksbanken en gradvis höjning av räntan. Tredje kvartalet 2014 väntas en ränta på 2,4 procent, vilket är något lägre än den förra prognosen från april på 2,6 procent.

"Jämfört med beslutet i april har reporäntebanan justerats ned något till följd av försämrade omvärldsutsikter", skriver Riksbanken.

Direktionen var oenig i beslutet om reporäntan. Lars EO Svensson och Karolina Ekholm reserverade sig och förordade att räntan skulle sänkas till 1,00 procent.

Direktionen var också oenig i beslutet om räntebanan på måndagen, Lars EO Svensson och Karolina Ekholm reserverade sig.

Lars EO Svensson förordade en räntebana som ligger på 0,75 procent från och med fjärde till och med fjärde kvartalet 2013 och sedan stiger till en nivå på 2,00 procent i slutet av prognosperioden.

Karolina Ekholm förordade en räntebana som ligger på 1,00 procent till och med tredje kvartalet 2013 och sedan stiger till en nivå på 2,6 procent i slutet av prognosperioden.

Lars EO Svenssons motiv är att hans bedömning över utländska styrräntor längre fram och euroområdets tillväxt är för höga i den penningpolitiska rapporten. Han hävdar att hans räntebana ger en KPI-inflation närmare målet och en arbetslöshet som är närmare långsiktigt hållbar nivå.

Karolina Ekholm motiverar sin reservation med att hennes räntebana ger en högre KPIF-inflation och lägre prognos för arbetslösheten, vilket utgör en bättre avvägd penningpolitik.

Karolina Ekholm motiverade inte sin reservation denna gång med att Riksbankens prognoser för utländska styrräntor var för höga, enligt pressmeddelandet.

Utvecklingen i svensk ekonomi har hittills i år varit starkare än väntat. Hushållens konsumtion och företagens investeringar ökade relativt kraftigt i början av året samtidigt som arbetslösheten varit lägre än förväntat.

Det skriver Riksbanken i pressmeddelandet i samband med årets andra penningpolitiska rapport som presenterades på onsdagen.

"Men den svaga utvecklingen i euroområdet dämpar svensk export och den ökade oron påverkar stämningen hos hushåll och företag. BNP-tillväxten väntas därför bli svag under en tid framöver och arbetslösheten stiger något", skriver Riksbanken.

Riksbanken bedömer att den svenska BNP-tillväxten kommer att ha uppgå till +0,6 procent 2012, +1,7 procent 2013 och 2,8 procent 2014. I den penningpolitiska uppföljningen i april såg Riksbanken en BNP-tillväxt på +0,4 2012 +1,9 procent 2013 och 2,8 procent 2014.