Sverige väntas därmed få den högsta BNP-tillväxten bland jämförbara länder de närmaste åren.

Det skriver Handelsbanken i sin konjunkturprognos.

Handelsbanken räknar med att BNP ökade med 1,6 procent förra året och att tillväxten stiger till 2,9 procent i år. Därefter väntas BNP öka 2,4 procent 2027 och 1,5 procent 2028, i takt med att resursutnyttjandet normaliseras och den ekonomiska politiken blir mindre expansiv.

"Vi kan konstatera att svensk ekonomi svänger mer än euroområdet både upp och ner, men att Sverige underliggande är starkare än många tror", säger Handelsbankens chefekonom Christina Nyman.

Det finns goda förutsättningar för en stark tillväxt i år. Den ekonomiska politiken är tydligt expansiv, med omfattande skattesänkningar riktade mot hushållen, lånefinansierade försvarssatsningar och en styrränta som ligger kvar på en lägre nivå än normalt.

I kombination med stigande reallöner talar detta för att den inhemska efterfrågan blir stark. Samtidigt är resursutnyttjandet i svensk ekonomi lågt, vilket innebär att tillväxten kan ta fart utan att arbetskraftsbrist uppstår eller inflationstrycket ökar påtagligt.

Återhämtningen drivs främst av hushållen, vars reala inkomster väntas öka med drygt 3 procent i år, den starkaste ökningen på ett decennium, undantaget pandemiåret 2021. Konsumtionen bedöms öka ungefär i takt med inkomsterna, samtidigt som hushållen fortsätter att spara mer än före pandemin.

Samtidigt gynnas svensk export och investeringar av den omfattande upprustningen av försvaret inom EU. Sverige har, till skillnad från många andra medlemsländer, en relativt stor försvarsindustri i förhållande till BNP, vilket ger ett positivt bidrag till tillväxten.

Sammantaget väntas dock exporttillväxten bli måttlig de kommande åren, då höga tullar och en dämpad global efterfrågan fortsätter att hålla tillbaka efterfrågan på svenska varor och tjänster.

Osäkerheten har dock ökat ytterligare efter USA:s senaste tullhot mot europeiska länder, inklusive Sverige, kopplat till frågan om Grönland. En eskalering av handelskonflikten utgör den största nedsiderisken i prognosen.

I sitt huvudscenario räknar Handelsbanken med att tullhoten inte förverkligas fullt ut eller trappas ned relativt snabbt. Banken pekar dock på att kvarstående handelspolitisk osäkerhet riskerar att tynga tillväxten på kort sikt. I ett mer negativt utfall, där tullarna genomförs och möts av motåtgärder från Europa, skulle både tillväxt och inflation påverkas negativt, med tydliga effekter även för svensk ekonomi, skriver banken.

Arbetsmarknaden är fortfarande svag, med fortsatt hög arbetslöshet och en arbetskraftsbrist som ligger klart under det historiska genomsnittet. Trots detta väntas arbetsmarknaden börja förbättras under första kvartalet i år. Arbetslösheten väntas sjunka till 8,0 procent 2027.

"Sysselsättningen stiger gradvis och arbetslösheten faller, även om det dröjer till 2028 innan nivåerna normaliseras", skriver banken.

Inflationen väntas sjunka kraftigt i april till följd av den sänkta matmomsen, som enligt Handelsbanken bedöms dämpa inflationen med omkring 0,7 procentenheter i ett svep.

"Under det efterföljande året förutspår vi att inflationen kommer att ligga närmare 1 än 2 procent. Vi bedömer dock att det underliggande inflationstrycket förblir högre, vilket innebär att inflationen väntas hoppa tillbaka i april 2027 till Riksbankens mål på 2 procent, eller strax däröver, när momseffekten faller bort", skriver banken.

Bortom den tillfälligt inflationsdämpande momseffekten bedömer Handelsbanken att den expansiva statsbudgeten blir något inflationsdrivande längre fram under prognosperioden.

Banken räknar med att KPIF-inflationen uppgår till 1,2 procent i år, 1,7 procent 2027 och 2,1 procent 2028.

Även om KPIF-inflationen tillfälligt väntas falla under målet till följd av momssänkningen, bedöms det underliggande inflationstrycket vara förenligt med inflationsmålet. Samtidigt finns allt tydligare tecken på att konjunkturåterhämtningen har inletts, med stigande hushållskonsumtion och förbättrade framåtblickande indikatorer.

Handelsbanken tror att Riksbanken befinner sig på en bra plats med penningpolitiken, där tröskeln för att justera styrräntan, upp eller ned, framstår som relativt hög under 2026. Bedömningen vilar på helhetsbilden av inflationen, konjunkturutvecklingen och styrräntans nivå.

Styrräntan ligger i dag på 1,75 procent, i den nedre delen av Riksbankens bedömda intervall för den neutrala räntan, och kan därmed tolkas som något expansiv. I takt med att konjunkturen stärks bedömer Handelsbanken att det gradvis uppstår utrymme för Riksbanken att åter höja räntan, med den första höjningen i början av 2027.

"Med låg inflation kan Riksbanken vara tålmodig och låta återhämtningen ta fart innan de börjar höja räntan under 2027", säger Christina Nyman.

Kronan stärktes kraftigt under 2025 och väntas fortsätta att stärkas under 2026, särskilt mot dollarn. Det förklaras av bättre svensk tillväxt, mer välfungerande finansmarknader och en i utgångsläget undervärderad valuta.